Eftersom ett rånoffer uppgett att en av gärningsmännen talade med utländsk – jugoslavisk eller sydeuropeisk – brytning, och de två misstänkta talar med utpräglad norrländsk dialekt, är det inte sannolikt att någon av dessa är gärningsman, ansåg tingsrätten, och ogillade åtalet.
Hovrätten menar att det kan finnas flera förklaringar till bristen på överensstämmelse emellan vad rånoffret uppfattat om gärningsmännens sätt att tala och de båda gärningsmännens dialekter. En förklaring är att offret misstagit sig vad gäller den utländska brytningen, ”vilket kanske inte är märkligt med hänsyn till situationen”. Andra förklaringar kan vara att en av gärningsmännen föreställt sin röst, eller att en tredje gärningsman deltagit i rånet. Detta, sammantaget med det brev som en av de misstänkta gärningsmännen skrivit, finner hovrätten det ställt utom allt rimligt tvivel att de två männen gemensamt och i samförstånd gjort sig skyldiga till den påstådda gärningen. Männen döms till tre år och nio månader respektive tre år och åtta månader för bland annat grovt rån.
Johanna Haddäng
