Statistiken visar att 125 personer dödas och 1 000 skadas i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor i Sverige varje år. I USA dödas 13 000 personer per år medan upp till en halv miljon skadas av samma orsak.
För att få bukt med det utbredda rattfylleriet infördes i USA så kallade Victim Impact Panels (VIP) för mer än tio år sedan. En VIP, bestående av tre eller fyra personer – olycksoffer eller deras anhöriga – berättar för en grupp dömda rattfyllerister om hur en drog- eller alkoholrelaterad trafikolycka påverkat deras liv.
Syftet med konfrontationen är att individualisera konsekvenserna av rattfylleriet, att förändra attityder och beteenden samt att förhindra att brott upprepas. Konfrontationen är inte frivillig, utan en del av den dömde rattfylleristens straff.
Trots avsaknaden av någon tillförlitlig undersökning beträffande mer långsiktiga beteendeförändringar, menar såväl den svenska Motorförarnas helnykterhetsförbund som den internationella organisationen MADD (Mothers Against Drunk Drivning) att modellen fungerar.
Denna uppfattning delas inte av svenska experter. Rattfylleriutredningen, som presenterades i februari 2008, kom fram till att VIP varken skulle införas i påföljdssystemet eller som led i att få tillbaka körkort efter återkallelse på grund av rattfylleribrott.
Remissinstanserna menar att även om konfrontationer med brottsoffer berör den enskilde rattfylleristen just vid tillfället är det inte troligt att den hindrar återfall i brottslighet. Många som döms för grovt rattfylleri har även andra problem som först måste behandlas för att uppnå ett ändrat beteende.
Eftersom allt för få svenska brottsoffer är beredda att medverka, är konfrontationer enligt amerikansk modell heller inte möjliga att genomföra här i landet. Dessutom uppfyller en ordning som bygger på frivillighet inte heller det svenska påföljdssystemets krav på förutsägbarhet och konsekvens, ansåg Rattfylleriutredningen.
En av remissinstanserna som avstyrkte förslaget om att införa amerikanska VIP i Sverige var Vägverket. Enligt Håkan Lundgren kommer myndigheten inte heller nu att driva frågan om ett införande av VIP enligt amerikansk modell.
– Med tanke på bristen på forskning är vinsterna osäkra. Dessutom finns det ingen tradition i Sverige att dömda och brottsoffer ska delta i ”tribunaler”, säger han.
År 2001 tog Vägverket tillsammans med Motorförarnas helnykterhetsförbund, kriminalvården och försäkringsbranschen fram en svensk version av den amerikanska VIP-modellen.
Den svenska metoden kan användas för personer som dömts för rattfylleri till skyddstillsyn eller till fängelse som verkställs genom intensivövervakning. Metoden används bara på ett par platser i Sverige och även om erfarenheterna från mötena i huvudsak varit mycket goda har metoden inte genomgått någon mer noggrann utvärdering.
Johanna Haddäng
