Staten erkände samernas rätt till jakt och fiske fram till 1987, men har sedan dess gjort gällande att den har en egen rätt i egenskap av markägare. Samerna hävdar nu att det hela tiden varit deras rätt som hanterats av länsstyrelserna, och att staten aldrig haft någon egen rätt till jakt- och fiske.
År 2006 beslutade Samernas Landsmöte att utreda förutsättningarna för att få frågan prövad, och gjorde då en förstudie tillsammans med advokat Peter Danowsky och jur kand Nicolina Bacirtzis. På måndagen lämnades stämningsansökan in till Gällivare tingsrätt.
– Vi tror att vi har goda chanser att vinna en sådan här process. Det skulle innebära att samerna erkänns rätten till jakt och fiske i fjällen, säger Per Gustav Idivuoma, ordförande för Svenska Samernas Riksförbund, SSR.
Kärande i målet är Girjas sameby i Kaitumdalen. Svenska Samernas Riksförbund menar att Girjas situation visar på problemen med det nuvarande förvaltningssystemet. SSR hoppas att prövningen ska ge samtliga samebyar, och i framtiden även samer som inte är medlemmar i samebyar, avgörande inflytande över jakten och fisket.
– Politiskt har man talat om samernas rätt som en ensamrätt. Samerna har använt sig av marken under många år utan att bli ifrågasatta, men nu har staten undan för undan trängt ut deras rätt till jakt och fiske, sade Peter Danowsky under måndagens presskonferens.
”Högsta domstolens bedömning överspelad”
I stämningsansökan anför samerna att deras rätt baseras på en särskild form av urminnes hävd, och att hänsyn ska tas till deras traditionella markanvändning.
Samerna anför också att Högsta domstolens bedömning i det så kallade skattefjällsmålet, NJA 1981 s 1, är överspelad. HD fann i det avgörandet att de jämtländska samernas bruk av fjällen inte gav upphov till någon äganderätt. Enligt samerna uteslöt domstolen dock inte att så kunde vara fallet i områden längre norrut.
Samerna menar också att införlivandet av Europakonventionen, forskning om samernas användning av marken och de senare decenniernas utveckling på diskrimineringsrättens område medfört att HD:s bedömning spelat ut sin roll:
”Att man liksom HD godtar en inskränkning i en etnisk minoritets rätt att förfoga över en rättighet på den grund att majoriteten också har ett intresse att förfoga över samma rättighet är ett resonemang som knappast skulle accepteras idag.”
Ökad exploatering stör djurlivet
Lagändringar har gjort den eftertraktade jakten tillgänglig för allt fler – 1993 öppnades småviltsjakten för alla, och 2007 infördes ändringar i rennäringsförordningen som medförde rätt även för andra européer än svenska medborgare att jaga och fiska i fjällen.
Enligt samerna stör den ökade exploateringen renskötseln och djurlivet, bland annat ska ripbeståndet ha minskat kraftigt i området.
– Det ligger inte i någons intresse att fjällmiljön utarmas, allra minst i samernas. Svenska Samernas Riksförbunds medlemmar är mycket hårt drabbade av dagens situation. Vi hoppas på en långsiktig lösning som gör det möjligt för de svenska samerna att överleva på 2000-talet, säger Per Gustav Idivuoma.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Carl-Johan Utsi
