Regeringen har lämnat sitt förslag till hur tjänstedirektivet ska genomföras i svensk rätt. Enligt förslaget ska en ny lag om tjänster på EU:s inre marknad stiftas. Målsättningen är att underlätta handeln med tjänster inom EU, bland annat genom att tung och onödig byråkrati tas bort, företagens administration minskas och nya maxgränser införs för myndigheternas handläggningstider.
Förbättringen av lagstiftningen förväntas att ge skjuts åt handeln med tjänster och skapa närmare 600 000 nya jobb på EU:s inre marknad.
Några exempel på handelshinder som tjänstedirektivet kommer att få bort:
* Ett land får i normala fall inte kräva att en tjänsteleverantör måste etablera sig i landet för att få verka där.
* Ett land får inte ställa krav på yrkespraktik eller certifiering om tjänsteleverantören redan uppfyller kraven i sitt hemland. Myndigheter och tillståndsgivare i EU-länderna måste nu samarbeta och begära ut den informationen från varandra.
* Handläggningstider kortas genom att regler införs som gör att om inte tjänsteleverantören har fått ett beslut inom den förbestämda handläggningstiden så ska ansökan normalt sett anses godkänd. På så vis undviks situationer med orimliga handläggningstider hos ansvariga myndigheter.
Enligt förslaget ska dessutom webbportaler, så kallade kontaktpunkter, byggas upp i alla EU-länder. Portalen ska vara det enda ställe en tjänsteleverantör behöver gå till för att hitta information om vad som gäller för att till exempel starta verksamhet.
EU:s tjänstedirektiv ska träda i kraft före den 28 december 2009 i alla EU-länder. För Sveriges del berörs minst 90 lagar, 75 förordningar och ett stort antal föreskrifter. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 27 december 2009 och förslaget ska nu behandlas i riksdagen, som under hösten väntas fatta beslut om lagförslaget.
