Polismetodutredningens förslag innehåller inget krav på att polisens övervakning av elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet ska vara riktad mot någon som är misstänkt för brott. Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet menar att den föreslagna lagstiftningen kan komma i konflikt med förbudet mot åsiktsregistrering.
– De ändamål för vilka uppgifter kan lämnas vidgas, till exempel kan polisen begära ut uppgifter för att förhindra och upptäcka olovlig kårverksamhet. Vi ser vissa problem med detta, säger Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet.
Enligt en utredning från 2002 missbrukades möjligheten till övervakning av olovlig kårverksamhet under 90-talet. Fakultetsnämnden utesluter inte att möjligheten kan komma att missbrukas igen, och tillägger att den föreslagna lagstiftningen kan hamna i konflikt med grundlagens förbud mot åsiktsregistrering.
– Polismetodutredningens förslag är starkt kopplat till den kontroversiella Trafikuppgiftsutredningen som föreslagit hur EG:s direktiv om lagring av trafikuppgifter, information om vem som är i kontakt med vem, ska genomföras i svensk rätt, berättar Mark Klamberg.
Eftersom EG-direktivet inte bara omfattar telefonkontakter, utan även datakontakter, kommer mängden trafikuppgifter som sparas att öka ”högst påtagligt” vid ett införlivande.
Detta, i kombination med Polismetodutredningens förslag att utvidga området för vilket brottsbekämpande myndigheter kan inhämta uppgifter, medför i sin tur att utrymmet för en legitim kränkning av den personliga integriteten utvidgas, skriver Fakultetsnämnden i sitt remissyttrande till Polismetodutredningens delbetänkande.
Fakultetsnämnden delar däremot Polismetodutredningens uppfattning att leverantörernas skyldighet att lämna ut abonnemangsuppgifter inte ska vara begränsad till brott av viss svårighetsgrad, utan även omfatta bötesbrottslighet. Detta innebär bland annat att Polisen lättare kan utreda misstänkta fildelares identitet och ingripa mot trakasserier på nätet.
Johanna Haddäng
