Förra året polisanmäldes 76 fall av sjöfylleri i Stockholm och flera alkoholrelaterade båtolyckor fick dödlig utgång. Hittills i år har sex fall av misstänkt sjöfylleri anmälts. Mellan år 2002 och 2004 tredubblades siffrorna från 30 till 93. Ökningen berodde på att Kustbevakningen och sjöpolisen år 2003 fick börja använda laser i sitt arbete. Men ytterligare verktyg behövs för att komma till rätta med sjöfylleriet.
– När vi stoppar båtar som kör för fort är förarna alltför ofta berusade. Men tyvärr saknar vi ännu lagstödet att rutinmässigt kunna stoppa en båt, säger länspolismästare Carin Götblad i en kommentar.
I dag finns ingen lagstadgad rätt att rutinmässigt kontrollera båtar. Det krävs en konkret anledning; till exempel att man kört för fort eller att man inte tänt lanternor vid färd i mörker.
Enligt kommissarie Björn Cewenhielm, enhetschef vid Sjöpolisen, innebär detta att en berusad båtförare, eller annan som fullgör väsentlig uppgift ombord, inte kan kontrolleras så länge färden går utan anmärkning.
– Skulle det då inträffa något oförutsett är möjligheterna att agera betydligt sämre för den berusade föraren och följden kan bli en olycka. Skulle det finnas en möjlighet att göra rutinkontroller av båtar skulle dessa berusade förare kunna upptäckas innan en olycka sker.
Det finns två utredningar som kan göra rutinmässiga kontroller av fartyg möjligt, men ingen av dessa har ännu lett till någon ny lagstiftning.
– I Finland har man en lagstiftning som stadgar att man är skyldig att ha flytväst till varje passagerare ombord. Införs en sådan lagstiftning i Sverige tillsammans med en åldersgräns skulle möjligheten till rutinmässiga kontroller av fritidsbåtar kunna lösas på ett ganska enkelt sätt, konstaterar Björn Cewenhielm.
Vid misstanke om sjöfylleri fattas ett beslut om kroppsbesiktning och den misstänkte får blåsa i ett alkoholbevisinstrument kallat Evidenzer.
– Misstankekravet – ”kan antas” – är lågt, och då det inte finns någon nedre promillegräns blir det en bedömning av förarens, eller annan som fullgör väsentlig uppgift ombord, status. För att kunna kontrollera statusen krävs givetvis att man får möjlighet att stoppa båten och prata med föraren, konstaterar Björn Cewenhielm.
Någon nedre gräns för sjöfylleri finns inte idag.
– Frågan om en nedre promillegräns är betydligt mer komplex än den 0,2 promillegräns som finns för fordonstrafiken och vi anser att frågan behöver utredas ytterligare. Beträffande den yrkesmässiga sjöfarten anser vi att en nedre promillegräns kan införas så fort som möjligt. Påföljderna för sjöfylleri är samma som för rattfylleri och får anses tillräckliga, säger Björn Cewenhielm.
Sedan knappt ett år har även Kustbevakningen rätt att inleda förundersökning angående sjöfylleri. Även denna sommar bjuder på nyheter. Den första juni drog sjöpolisen igång en satsning som innebär att sex skärgårdsöar i Stockholm ska få ett eget sjöpoliskontor.
I alla fall under en timme varannan vecka. Då kommer ett mobilt poliskontor, i likhet med det mobila kontor som ställs upp i centrala Stockholm under helgerna, att finnas uppställt på öarna.
– Syftet med båtkontoret är att genom ökad synlighet, brottsförebyggande arbete och service öka tryggheten och minska brottsligheten inom sjöpolisens verksamhetsområde. För att underlätta utredningar avseende båtrelaterade brott skulle Sjöpolisen även vilja att det infördes ett båtregister, berättar Björn Cewenhielm.
| Faktaruta Enligt sjölagen kan en person som framför ett fartyg, eller fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han inte på ett betryggande sätt kan utföra vad som därvid åligger honom dömas för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Maxstraffet för grovt sjöfylleri är två års fängelse. För att brottet ska rubriceras som grovt ska gärningsmannen ha haft en alkoholkoncentration som i blodet uppgår till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften. Hänsyn tas till om gärningsmannen annars varit avsevärt påverkad av alkohol eller annat medel, vilken uppgift personen ifråga har haft att fullgöra samt om framförandet av fartyget inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss. |
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
Bild: Bengt Nyman
