Att känna sig själv

”Gnoti seavton”, känn dig själv, lyder uppmaningen från templet i Delfi. Att känna sig själv låter enkelt, men är svårare än man tror. Aven om devisen ursprungligen innebar att människan skulle inse sin begränsning och se sina gränser utåt, handlar det idag om vårt innersta, att se gränserna inåt och vad vi i grund och botten är för slags varelser.

Men vad är egentligen en människa? Hur är en hon innerst inne? Vad skiljer en människa från en annan, och vad förenar en och samma människa från en situation till en annan? Sådana frågor bär vi alla på, och svaren är en del av sökandet efter oss själva, av skapandet av vår identitet och självbild.

Frågan om människans väsen och hennes plats i världen har gett alltså upphov till en mängd frågor och ännu fler svar. Strävan efter hållbar kunskap om oss själva och den värld vi lever i har gett upphov till tusenåriga traditioner inom idé- och tankehistoria och till mångfaldiga teorier inom människovetenskapen. Traditionerna innebär att man letat efter väsentliga egenskaper hos människan för att skilja ut dem från mer tillfälliga drag.

När vi ser på de svar som getts under drygt tvåtusen år, är det inga entydiga eller klara svar det rör sig om. De innehåller olika ingredienser och många delsvar som ibland motsägande, ofta svävande och mångtydiga fogas samman till ett slags fungerande helhet i vårt medvetande. Innehållet i svaren kommer till oss från traditioner långt tillbaka i historien, från vår sociala bakgrund, från skola och utbildning, från våra dagliga erfarenheter av människor och från vetenskaper som filosof och socialpsykologi.

Svaren fick vi förr på ett ofta självklart sätt från religionen. Idag finns idéer och värderingar mera i ett vakuum och utan förankring i en ”naturlig” ideologi. Religionen har inte längre någon självklar inverkan på människors vardagliga världsbild. Därmed har behovet av och intresset för andra ideologier blivit större, och dessa kan ha en tydlig och uttalad människosyn eller en vag och underförstådd. Vi är idag därför mer utlämnade i vårt sökande efter mening och sammanhang, inte minst när det gäller kommersiella krafter. Det finns inga självklara rättesnören eller någon övergripande teori med vars hjälp vi kan ta ställning till mångfalden.

Många menar sig ensamma kunna stå för sanningen om människan och världen, om individer och samhällen. Det finns motsättningar mellan idéerna, utan att vi har något med vars hjälp vi kan avgöra deras riktighet eller relevans. Som vanlig människa möter man ofta dessa idéer utan sammanhang och utan hjälp till att bedöma dem.

Världen av idag med våld och förtryck påverkar oss när det gäller vår människosyn. Massmedias bild av verkligheten gör att man lätt får en cynisk och negativ uppfattning om vad som driver människor att utföra olika handlingar. Den moderna vetenskapen påverkar oss också, inte minst i form av den mängd populärvetenskapliga böcker som ges ut. Där marknadsförs ofta olika människouppfattningar som vilken vara som helst och där är människosynen är ofta lättköpt och ytlig, utan alltför stor eftertanke.

Synen på människan har ibland också tagit formen av visioner av människa och samhälle, framtidsbilder som skrämmer och varnar. I böcker som Du sköna nya värld, Flugornas herre och A Clockwork Orange syns tydligt människans påverkbarhet, och vad som kan hända om människan släpps fri från socialt bindande normer eller hamnar i situationer som är ohållbara. Det kan vara exempel på att det är viktigt att fundera över vilka värderingar vi själva bär på när det gäller människor – i synnerhet om vi är satta att leda andra människor.