Åklagarmyndigheten konstaterar att den unge mannen lämnat vilseledande uppgifter om sin roll vid mordet, och att han först vid ett pressande förhör tog tillbaka erkännandet.
Detta sedan mannen konfronterats med en annan framkommen uppgift som motsade hans och istället utpekade en annan huvudgärningsman. Den unge mannen har därigenom medverkat till och förstärkt brottsmisstanken mot sig, varför ersättningen enligt Åklagarmyndigheten bör reduceras.
Justitiekansler Göran Lambertz konstaterar att 16-åringen helt förlorat rätten till ersättning i vart fall när det gäller tiden fram till dess att han tog tillbaka sitt erkännande. När det gäller tiden därefter kan det antas att mannens tidigare erkännande haft viss negativ betydelse för det fortsatta frihetsberövandet av honom. Ersättningen för denna period som frihetsberövad jämkas därför till hälften.
Vid bestämmandet av ersättningens storlek, totalt 29 206 kronor för de knappa två månaderna som frihetsberövad, har JK tagit hänsyn till mannens ålder, att misstankarna rört ett allvarligt brott samt att medierapporteringen kring frihetsberövandet i viss mån bidragit till att mannen kunnat pekas ut av en inte obetydlig krets av personer.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
