Få hatbrott leder till åtal

Nyligen ändrades definitionen av hatbrott till att bli mer omfattande.
Nu omfattas även hatbrott mot majoritetsgrupper som till exempel kristna. Nu inkluderas alla trosinriktningar av hatbrottsbegreppet, konstaterar Klara Klingspor, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Tillsammans med kollegan Anna Molarin har hon granskat statistiken för hatbrotten under 2008.

Drygt 760 anmälningar hade enligt rapporten ett afrofobiskt motiv. Knappt 180 anmälningar bedömdes vara antiromska. Totalt anmäldes knappt 5 900 hatbrott, samtliga motiv har ökat jämfört med föregående år.

– Främst beror ökningen på den nya definitionen. Dessutom har polisen en ny metod för hatbrottsanmälningar, nu finns ett eget fält i deras anmälningssystem där frågan tas upp.
 
En annan faktor kan vara att anmälningsbenägenheten har ökat.

– Och dessutom kan det ju bero på en faktisk ökning av hatbrotten.
Samtidigt leder endast ett fåtal av utredningarna till åtal.

– Under hösten ska vi se på utfallet av de anmälningar vi kan identifiera för att få en bättre bild av vad det beror på. Vi vet att variationerna mellan länen är stora.  I till exempel Gävle är andelen av anmälningar som leder till åtal högst i landet, 23 procent.


Peter Johansson
peter.johansson@dagensjuridik.se