Fem personer vände sig i oktober 2000 till Europadomstolen och gjorde då gällande att lagringen i Säkerhetspolisens register av viss information som de fått del av utgjorde kränkning av deras rätt till privatliv enligt Europakonventionen. I en dom den 6 juni 2006 kom Europadomstolen fram till att Sverige gjort sig skyldig till vissa kränkningar av konventionen och tillerkände sökandena skadestånd.
Därefter vände sig cirka 130 personer till staten och begärde skadestånd för liknande kränkningar, och anspråken överlämnade sedan till JK.
Justitiekanslern har tagit del av samtliga akter hos Säkerhetspolisen respektive Riksarkivet som gäller för de personer som sökt ersättning, och konstaterar att sekretess gäller för de aktuella registren. Detta gäller både uppgifter om att en person förekommer eller att han eller hon inte förekommer i registren.
Mot bakgrund av detta kan JK inte redovisa för de uppgifter som JK tagit del av, eller uppge omständigheterna som ligger till grund för bedömningen när det gäller rätten till ersättning.
Genomgången av materialet får enligt JK utvisa att vissa personer genom registrering i Säkerhetspolisens register har utsatts för kränkningar som till sin karaktär är likartade den som prövades genom domen från Europadomstolen. En kränkning av personernas rätt enligt Europakonventionen har således ägt rum, och de ska därför tillerkännas ersättning med cirka 25 000 kronor.