Det finns egentligen inte någon anledning för ett företags ägare eller styrelse att stressa fram val av rekonstruktionsform om ett företag hamnar i en finansiell kris. Men det är helt nödvändigt att vara ute i tid. Jag berörde detta i min podcast från den 5 augusti – du hittar sändningen här.
Ytterst är det alltid styrelsens ansvar att ha kännedom om ett bolags verkliga finansiella situation. Det är också ett faktum att i dagar som dessa kan ett bolag hamna på obestånd fortare än vad styrelsen kan föreställa sig. Då talas det tyvärr nästan alltid om konkurs – inte företagsrekonstruktion.
Nu har jakten på en ny ägare till SAAB gett företagsrekonstruktionen ett ansikte. Dessutom har en av de svenska storbankerna insett att konkurs ibland kan vara onödig. Konkursen i Plastal illustrerar tydligt hur svårt det är att hantera en konkurs i ett stort företag på bara 30 dagar. Konkursen visar risken för att regelverket kring konkurser leder till att livskraftiga företag slås ut i onödan.
Handelsbanken var en stor långivare till Plastal, som var en av de större underleverantörerna till fordonsindustrin. Sammanlagt var bolaget skyldigt banken omkring 2,2 miljarder kronor när det gick i konkurs tidigare i år. För att rädda en del av pengarna har Handelsbanken bildat ett nytt bolag med namnet Plastal Industri med ungefär 10 procent av gamla Plastals verksamhet.
Kan detta vara en ny trend i bankernas hantering av nödlidande krediter och ianspråktagande av pant?
Jag hoppas det. På 70-talet, då jag själv arbetade som bankjurist, besökte man det krisdrabbade företaget och diskuterade situationen innan beslut togs om konkurs eller ackordsförfarande. Då var det oftast Ackordscentralen som fick uppdragen när banken ville undvika konkurs. Gjorde banken bedömningen att pantens värde understeg krediten, så rekonstruerade man.
När ett bolag hamnar i akut ekonomisk kris är det svårt att snabbt sänka kostnaderna. Det är också tyvärr ofta ett problem i ägarledda företag att det finns brister i företagsledningens kunskap och erfarenhet om vad som egentligen kan utläsas av bolagets resultat- och balansräkning och när skatteuppbördsdagen väl kommer är det för sent att göra något mer än att konstatera att det inte finns tillräckligt med pengar på kontot.
Nästa kritiska datum för ett bolag med ekonomiska bekymmer är den dag när lönerna skall betalas ut. Vid den tidpunkten måste bolaget ledning vara förvissad om att det inte bara finns pengar till nettolönerna den 25:e utan också till källskatt och sociala avgifter i mitten av efterföljande månad.
Ett viktigt övervägande inför valet av rekonstruktionsform är de olika avtal som den krisdrabbade är bunden av (hyresavtal, leasingavtal, leveransavtal, anställningsavtal mm).
I Sverige är det egentligen inte svårt att säga upp personal på grund av arbetsbrist eftersom arbetsgivaren i princip inte behöver motivera sina skäl alls för den uppkomna arbetsbristen.
Detta är en fördel och en stor skillnad i förhållande till andra europeiska länder, däribland Holland, England och Frankrike. I Sverige kan en arbetsgivare till och med välja att lägga ner en del av en verksamhet som är lönsam utan att motivera sitt beslut i någon nämnvärt stor omfattning. Det är arbetsgivarens eget val.
Vid en konkurs upphör samtliga liknande avtal eftersom konkursboet i princip endast tar över gäldenärens tillgångar. På det sättet blir man av med en tung skuldbörda och dyra avtal och verksamheten kan överlåtas till ett nytt företag, så som skett i Plastal-fallet. Detta betyder dock inte att konkurs är det bästa och enda alternativet. Genom företagsrekon¬struktion kan livskraftiga företag med tillfälliga ekonomiska bekymmer vändas och bli lönsamma igen genom att verksamheten snabbt kan få den ekonomiska injektion som behövs för att kunna leva vidare.
För detta krävs dock rådgivning i rätt tid och att företagsledningen och styrelsen noga följer verksamheten för att i tid agerar så att företaget har en chans att överleva.
