Sverige har, bortsett från mordet vid Bromma Gymnasium 2001, hittills varit skonat från den typen av våld med skjutvapen som de senaste åren drabbat bland annat Tyskland, Finland och USA. Enligt Skolverkets rapport blir grövre våld allt vanligare även i Sverige – 2 000 niondeklassare uppger att de utsatts för grövre våld i skolan.
Finska myndigheter genomförde en rad åtgärder efter dåden i Jokela 2007 och Kauhajoki 2008. Bland annat infördes nya säkerhetsplaner och säkerhetsutbildningar för anställda. Man såg också över vapenlagarna och förbättrade samordningen mellan skola, polis och Räddningsverket. Varje skola har numera en särskild kontaktperson inom polisen som ska kontaktas vid våld eller hot om våld. Myndigheterna har också arbetat för att förhindra onödig medial uppmärksamhet kring våldshändelser – detta för att motverka fenomenet med så kallade copycats.
Enligt Peter Gill, professor i pedagogik vid högskolan i Gävle, finns det två grundorsaker till grövre våld i skolan – kränkta och besvikna gärningsmän och gängbråk mellan ungdomar från olika stadsdelar. Peter Gill pekar också på dödsskjutningarna i USA – i tre av fyra fall av våld med skjutvapen har gärningsmännen utsatts för mobbning, hot eller misshandel före attentatet. I många fall har mobbningen pågått under en längre tid.
Skolverket menar att det går att använda lärdomarna från incidenterna utomlands i det förebyggande arbetet mot våld i svenska skolor. I sin rapport pekar Skolverket särskilt på vikten av att på ett tidigt stadium vidta åtgärder mot mobbning, att utveckla goda och personliga relationer mellan elever och vuxna och att se till att vuxna är närvarande i skolan.
Skolorna bör också bli mer observanta på elever som visar intresse för vapen, och införa trygghetsåtgärder som kamratstöd, rastvakter och aktiva elevvårdsteam. Syftet med rapporten är att ge skolpersonal en konkret vägledning, men också att beskriva erfarenheter från enskilda skolor som drabbats av våld.
Läs rapporten här.
Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se
