Nyligen överlämnade den särskilda utredaren Sigurd Heuman Insynsutredningens andra delbetänkande, Insyn och integritet i brottsbekämpningen – några frågor, till justitieministern.
I utredningen har bland annat frågan hur bilder av avlidna eller allvarligt fysiskt skadade personer ska hanteras diskuterats. Detta tilläggsdirektiv tillkom med anledning av det så kallade Arbogamålet, då bilder från obduktionen av två avlidna barn lämnades ut från förundersökningsprotokollet efter det att åtal väckts.
Insynsutredningens menar – utan att ha granskat ärendet i detalj – att utlämnandet av obduktionsbilderna kan ifrågasättas. Något behov av ytterligare regler om handlingssekretess som begränsar allmänhetens rätt att ta del av sådana bilder behövs inte – dagens regler är tillräckliga.
– Sekretessregleringen är förvisso komplex och inte så enhetlig som man skulle kunna önska, men utgör trots detta en i huvudsak tillfredsställande avvägning mellan å ena sidan enskildas intresse av skydd för sin integritet och, å andra sidan, det starka intresse av insyn i rättskipningen i brottmål som offentlighetsprincipen bland annat syftar till att garantera, konstaterar den särskilda utredaren i delbetänkandet.
I dag gäller så kallat omvänt skaderekvisit för förundersökningar. Detta innebär att sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den enskilde eller någon anhörig. Insynsutredningen föreslår ingen ändring vad gäller detta, utan rekommenderar att presumtionen för sekretess ska kvarstå.
När det gäller bilder av döda eller allvarligt fysiskt skadade personer, så gäller förundersökningssekretess vanligen bilder som bifogats obduktionsprotokoll eller rättsintyg och som härrör från Rättsmedicinalverket eller annan myndighet under förutsättning att bilderna var sekretessreglerade där. Sekretessen består även efter det att bilderna lämnats till domstolen med anledning av åtal, men då med ett rakt skaderekvisit där offentlighet presumeras.
För andra bilder, som kommer från hälso- och sjukvården, polisen eller enskilda, upphör förundersökningssekretessen när dessa lämnas över till domstolen. Om bilderna är mycket integritetskänsliga, genom att det kan antas att den enskilde eller någon till denne närstående kommer att lida betydande men om bilderna röjs, kan de hemlighållas.
Om bilder åberopas i ett mål där förhandlingen är offentlig, upphör sekretessen omedelbart genom att de genomgår ett så kallat offentlighetsdop. Läggs däremot bilderna fram vid en förhandling som hålls inom stängda dörrar sker inte detta. Detta under förutsättning att sekretess råder samt att det bedöms vara av synnerlig vikt att bilduppgiften inte röjs. Är inte detta rekvisit uppfyllt, blir bilderna ändå offentliga handlingar i målet.
Insynsutredningen föreslår dock vissa förändringar när det gäller avslutade eller nedlagda förundersökningar hos JO och JK, genom att insynen i dessa ska öka. Dessutom föreslås att allmänheten i större utsträckning än i dag ska kunna följa de brottsbekämpande myndigheternas operativa verksamhet genom införandet av ett tillståndsförfarande i kombination med tystnadsplikt. dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
