Av utredningen framgår att meningsskiljaktigheter och bråk mellan mannen och den före detta svågern förekommit under många år. För femton år sedan dömdes mannen för att ha knivskurit svågern; därefter har båda dömts för brott mot varandra. Mannen har även flera gånger dömts för brott mot sin före detta hustru.
Den nu aktuella händelsen utspelade sig i ett källarförråd, där de båda männen stämt träff för att prata om mannens önskan att åter bli tillsammans med sin exhustru. Båda männen uppger att den andre plötsligt drog kniv, och att de då försökte skydda sig mot angreppet.
Tingsrätten drog slutsatsen att det var den före detta svågern som tog fram en kniv, riktade och förde denna mot mannen, varpå denne tog tag om svågerns hand och och kniven, försökte rikta denna bort mot sig. Under tumultet fick svågern motta totalt fem stick i halsen, bröstet och buken, varav två var livshotande. Eftersom mannen sedan hjälpt den skadade var det enligt tingsrätten inte styrkt att han hade uppåt att döda. Däremot var han enligt domstolen likgiltig för om svår skada skulle uppstå. Mannen dömdes sammanfattningsvis för grov misshandel till två års fängelse samt att till sitt offer utge skadestånd om 69 616 kronor.
En oenig hovrätt gör samma bedömning som tingsrätten om nödvärn och nödvärnsexess, men gör en annan beträffande straffmätningen. Hovrätten konstaterar att den grova misshandeln innefattat livsfarligt våld om inneburit en utomordentligt stor risk för att offret skulle dö. Även med beaktade att mannen inledningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation, har gärningen enligt hovrätten ett högre straffvärde än vad tingsrätten funnit. Fängelsestraffets längd bör därför bestämmas till tre år. Ett hovrättsråd är skiljaktigt, och anför för egen del att tingsrättens dom ska fastställas även i påföljdsdelen.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
