Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning att kvinnan under den aktuella perioden var att betrakta som företagare, att återbetalningsskyldighet föreligger och att skäl att medge befrielse från återbetalningsskyldigheten inte finns.
I likhet med underinstanserna finner kammarrätten vidare att kvinnan lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av hennes rätt till ersättning.
Men med hänsyn till att kvinnan var osäker på hur hon skulle fylla i kassakorten, och vad som i övrigt framkommit i målet, får hon anses ha handlat vårdslöst men inte medvetet eller grovt vårdslöst.
Förutsättningar för frånkännande av rätt till ersättning är därför inte uppfyllda. Överklagandet ska därför bifallas i den delen. Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
