Av tryckfrihetsförordningen framgår att meddelarfrihet inte gäller om meddelandet innefattar brott mot rikets säkerhet; hit hör bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Ett sådant brott ska som huvudregel handläggas som ett tryckfrihetsmål.
Olika regler gäller dock för meddelare respektive anskaffare, genom att mål gällande brott begångna av anskaffare ska handläggas som tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffande skett för offentliggörande.
I förarbetena till TF framgår att en särskild skyddsregel innebär att ”redan ett rimligt antagande om att meddelandet uppfyller villkoren” ska leda till att målet mot meddelaren ska handläggas som tryckfrihetsmål.
JK bedömer att utgångspunkten för närvarande bör vara att den misstänkte har meddelat uppgifterna i fråga till en journalist för offentliggörande i en skrift. Målet ska därför handläggas som ett tryckfrihetsmål, där Justitiekanslern är ensam åklagare. JK övertar därför den inledda förundersökningen.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
