Den 30 juni 2009 trädde offentlighets- och sekretesslagen i kraft. Lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen, som samtidigt upphörde att gälla.
– Det har ansetts behövligt att med inriktning på socialtjänsten i en handbok beskriva sekretessreglerna såsom de redovisas i den nya lagen, konstaterar Anders Thunved, som tillsammans med Lars Clevesköld har skrivit boken ”Sekretess – Handbok för socialtjänsten”.
Boken vänder sig i första hand till dem som i olika sammanhang verkar inom socialtjänsten men även till dem som är under utbildning. Boken kan också vara av intresse för enskilda som vill veta vilka sekretessregler som gäller inom socialtjänsten och hur sekretessprövningen går till.
– De som arbetar vid en socialförvaltning ställs nära nog dagligen inför frågor som gäller sekretessen i verksamheten. De frågor som kommer upp är ofta mycket svårbedömda, konstaterar Anders Thunved.
Syftet med sekretessboken är att så enkelt som möjligt beskriva regelsystemet, allt ifrån de bestämmelser som är av betydelse för själva sekretessprövningen till de regler som gäller för förfarandet då någon begär att få ta del av en handling.
– Genom sekretesshandboken ska prövningen kunna underlättas. Handläggaren får genom boken också veta vilka åtgärder som ska vidtas då en begäran om att utfå en allmän handling avslås. Här kan handboken utgöra ett värdefullt hjälpmedel.
Det rättsområde som beskrivs i boken är under ständig förändring. Redan nu har ändringar gjorts i den sekretesslagstiftning som trädde i kraft i år.
– De uppgifter om enskilda som förekommer inom socialtjänsten är som regel mycket integritetskänsliga. Det är inte minst för förtroendet för verksamheten viktigt att sådana uppgifter inte kommer till obehörigs kännedom. Utlämnande av uppgifter måste föregås av en mycket noggrann prövning.
Sekretessen inom socialtjänsten är så utformad att sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Den som prövar sekretessfrågan har ett begränsat utrymme för sin bedömning. Det ska vara klarlagt i det enskilda fallet att uppgiften verkligen kan röjas utan att den enskilde lider men.
Anders Thunved är f.d. hovrättslagman och har tidigare varit byråchef hos JO inom området för socialtjänst. Lars Clevesköld är hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
