Det var i våras när Jakob Heidbrink på sin blogg, apropå häktningen av att en barnläkare häktats misstänkt för att ha dödat ett svårt sjukt barn i sin vård, försökte klargöra skillnaden mellan att förundersökning inleds och att åtal väcks, som Ingvar Ericson, civilingenjör med inriktning på kemiteknik, först tog kontakt.
– Ingvar har utmärkt sig genom att vara resonerande. När han visade mig den text som nu ligger på min blogg, fann jag att denna var så intressant och tankeväckande att jag tyckte att den borde tillföras en större allmänhet, berättar Jakob Heidbrink.
Barnläkarmålet väcker några principiellt intressanta frågor, dels om straffansvar för vård i livets slutskede, dels om juridikens beroende av andras expertis, konstaterar lektorn i civilrätt.
– Åklagaren saknar medicinsk utbildning och är därför i händerna på Rättsmedicinalverket och andra äkta eller förmenta experter. Jurister saknar alltså kompetens att kunna bedöma de omständigheter på vilka den juridiska regeltillämpningen ska grunda sig.
Detta är ingenting nytt, men i barnläkarmålet ställs konflikten på sin spets, och tydliggörs, menar Jakob Heidbrink. Han konstaterar att den juristkår han själv tillhör har en tendens att vifta undan exempelvis naturvetenskapliga rön och tycka att de inte påverkar rättstillämpningen som sådan, vilken måste vara förbehållen dem själva.
Detta är principiellt riktigt, men en korrekt rättstillämpning på felaktigt framställda eller missuppfattade fakta leder till ett resultat som i det enskilda fallet kan vara förödande, menar Jakob Heidbrink.
Han konstaterar att juristkåren alltså måste igen börja fundera på hur den kan säkerställa att regeltillämpning sker på grundval av korrekt framställda och korrekt uppfattade fakta – och det är inte enkelt.
– Jag hoppas att Ingvars utredning kan leda till att vi funderar på hur vi kan få ihop det rättssäkerhetsintresse som ligger i att jurister, och inte någon annan, ska tillämpa reglerna med kravet på att vi jurister måste bedöma fakta för vars förståelse vi inte har någon utbildning.
Karin Rosander på Åklagarmyndigheten konstaterar att åklagare ofta kommer in på specialområden där man måste ta utomstående expertis till hjälp.
– Min uppfattning är att det inte handlar om en konflikt mellan olika expertkunskaper. Istället tar juridisk expertis den medicinska expertisen till hjälp för att kunna utröna om det finns bevis för att ett brott har begåtts.
Det kan handla om olika typer av ingenjörer i komplicerade tekniska frågor, geologer i miljöbrottsärenden eller experter på avancerade bolagsfrågor i ekobrott.
– Diskrepansen mellan olika typer av experter, i det här fallet juridiska och medicinska, är därför ett av flera sätt att garantera rättssäkerheten, eftersom frågor då belyses utifrån olika utgångspunkter, menar Karin Rosander.
I tekniskt komplicerade mål är det inte ovanligt att den initiala utredningen görs av en för ändamålet speciellt sammansatt haverikommission. Åklagarmyndigheten kallar idén, som framförts av Ingvar Ericson, att införa liknande expertgrupper även för medicinskt komplicerade fall ”intressant”.
– Det är en fråga som är värd att diskuterats. Det skulle dock kräva en ändring av rättegångsbalkens regler om bland annat förundersökning, konstaterar Karin Rosander.
Läs också:
Barnläkarmålet: ”Avsluta förundersökningen nu”
Åklagarmyndigheten: Privatspanare kan bidra till att brott klaras upp
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
