Vid bolagsstämman beslutades att byggbolaget skulle gå i likvidation. Advokaten utsågs då till likvidator.
I stämningsansökan yrkade bolaget att advokaten, som entledigats från sitt uppdrag, och advokatfirman solidariskt skulle förpliktigas att till bolaget utge 5 575 760 kronor.
Som grund för käromålet åberopade bolaget att det arvode som advokaten i egenskap som likvidator tagit ut för åren 2005 och 2006, sammanlagt 7 151 760 kronor, inte var skäligt och att en del därav skulle återbetalas.
Bolaget gjorde gällande att advokaten och advokatfirman genom det uttagna arvodet för år 2006 uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget.
Advokaten och byrån menar att bolaget inte hade visat att det vid bolagsstämma fattats beslut om nekad ansvarsfrihet för advokaten.
I andra hand åberopade de att bolaget hade väckt talan innan de formella förutsättningarna härför var uppfyllda, eftersom talan väcktes den 5 juni 2007 och bolagsstämma hölls först den 20 juni 2007.
Tingsrätten avvisade den 30 maj 2008 respektive den 12 september bolagets talan eftersom bolaget inte visat att frågorna hade behandlats vid bolagsstämma.
Bolaget överklagade beslutet till hovrätten och anförde att tingsrätten inte hade beaktat vare sig att årsstämman beslutat att inte bevilja den tidigare likvidatorn ansvarsfrihet eller det beslut som fattats vid en extra bolagsstämma den 1 juni 2007.
Enligt protokollet från denna extra bolagsstämma biträdde samtliga aktieägare i bolaget ett förslag att väcka skadeståndstalan mot advokaten och advokatfirman.
Högsta domstolen konstaterar nu att eftersom fråga är om en processförutsättning som ska beaktas av rätten självmant, skulle tingsrätten i och för sig ha haft möjlighet att förelägga bolaget att avhjälpa den brist som bestod i att bolaget inte styrkt att processförutsättningen var uppfylld.
Något sådant föreläggande meddelades emellertid inte från tingsrättens sida vare sig före eller efter det att stämning utfärdades, och situationen kan inte heller jämställas med att ett sådant föreläggande skulle ha utfärdats.
Med hänsyn till detta får bolaget anses ha haft rätt att åberopa protokollet i hovrätten.
Högsta domstolen konstaterar att varken advokaten eller byrån har ifrågasatt protokollet som sådant. Därmed får processförutsättningen alltså antas ha varit uppfylld vid tiden för tingsrättens avvisningsbeslut den 12 september 2008.
Med ändring av hovrättens beslut undanröjer Högsta domstolen tingsrättens avvisningsbeslut den 12 september 2008 i mål T 245-08 och återforvisar målet i överklagad del till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
