Varje år spenderas 500 miljarder kronor på offentlig upphandling i Sverige. Hur stor del av detta belopp som härstammar från organiserad brottslighet vet man inte. Men statistik säger att cirka 130 miljarder av den svenska ekonomin utgörs av svarta eller dolda inkomster.
Att kriminella personer utnyttjar brister vid offentlig upphandling för att tjäna pengar är ingenting nytt. Men en förändrad samhällsstruktur där mer av den offentliga servicen läggs ut på privata aktörer har inneburit en större marknad för upphandling av offentliga uppdrag.
– Och där det finns pengar och olika privata aktörer finns ju också en ökad risk att få in ekonomisk brottslighet i form av bland annat svart arbetskraft, konstaterar ekorevisorn Henrik Lundin, som arbetar med brottsförebyggande frågor på Ekobrottsmyndigheten, EBM.
Lägsta pris
En brist ligger i att man tittar för mycket på lägsta pris utan att samtidigt titta på hur det är möjligt att genomföra dessa tjänster vitt, säger Henrik Lundin.
– Man kan väl säga att de viktningar som görs när det gäller de olika kriterier som de givna anbuden ska uppfylla inte i alla lägen tar hänsyn till att det arbete som ska utföras kan ske om arbetet helt igenom görs vitt.
Men något krav på att en upphandlande myndighet måste förkasta onormalt låga anbud finns inte. Istället får ett sådant anbud förkastas, men först sedan myndigheten skriftligen begärt en förklaring och inte fått ett tillfredsställande svar.
Underentreprenörer och underleverantörer
Andrea Sundstrand, doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet, menar att även användandet av underentreprenörer respektive underleverantörer kan vara ett problem. Detta eftersom den upphandlande myndigheten kanske inte tänker på att underleverantörerna bör uppfylla samma krav som huvudleverantören.
Ändå är det inte möjligt för upphandlaren att förbjuda eller bestämma hur en anbudsgivare använder sig av en underleverantör, eller direkt ålägga underleverantörer olika förhållningsregler. Detta eftersom dessa inte befinner sig i någon avtalssituation.
– Däremot kan jag inte se att det finns något hinder att myndigheten ställer krav på att anbudsgivaren dels redogör för vilka underleverantörer som kommer att användas för kontraktet, dels att denne vid vite eller annan påföljd ansvarar för att dess underleverantörer uppfyller gällande lagar och föreskrifter när de utför arbete som omfattas av kontraktet.
Ansvaret läggs därigenom på den part som den upphandlande myndigheten ingår avtalet med och har möjlighet att utkräva ansvar av, konstaterar Andrea Sundstrand.
Uteslutning
Om den upphandlande myndigheten får kännedom om att en leverantör är dömd för vissa grövre ekonomiska brott, måste leverantören däremot uteslutas. Någon kontroll av uteslutningsgrunderna behöver inte ske rutinmässigt. Misstanke om annan brottslighet gör att en upphandlande myndighet får, men inte måste, utesluta en leverantör.
Den svarta sektorn breder ut sig
Brister i offentliga upphandlingar resulterar i att seriösa aktörer konkurreras ut, att den svarta sektorn breder ut sig på den vita sektorns bekostnad. Sämre konkurrenskraft ger sämre produktivitet och i förlängningen en försämrad välfärd, säger Henrik Lundin på EBM.
– Forskning visar att näringar som har en stor andel svart sektor har en sämre produktivitetsutveckling än de med liten svart sektor. Därutöver försämras skattekraft för såväl stat och kommun, och de företag och personer som faktiskt betalar skatt, riskerar att få betala ännu högre skatt för att finansiera den offentliga sektorn.
Nya arbetssätt
I dag hittar Skatteverket mycket ofta organiserad brottslighet vid sina revisioner. Problemet är ofta att brotten redan har hunnit bli gamla och de verkliga organisatörerna inte kan lagföras i avsaknad av bevis.
– Ett sätt att upptäcka denna brottslighet är att arbeta problemorienterat samt att agera utifrån olika analyser. Ekobrottsmyndigheten har utvecklat en underrättelse- respektive analysverksamhet som dels ska upptäcka pågående organiserad brottslighet dels upptäcka nya brottstrender.
Ekobrottsmyndigheten har också försökt att återvinna utbyte av brott i större utsträckning än tidigare i syfte att störa den ekonomiska brottsligheten. Dessutom har ett brottsförebyggande program tagits fram, där bland annat offentliga inköpare informeras om riskerna med att få in svart arbetskraft i sina upphandlingar och vad man kan göra åt det.
Eventuella lagändringar
I syfte att förbättra kontrollmöjligheterna under pågående år har även flera lagändringar diskuterats. Ekobrottsmyndigheten har i dagsläget inte tagit ställning till dessa, berättar Henrik Lundin.
– Bland annat är på förslag att införa lag på personalliggare såsom de finns inom restaurangbranschen, oannonserade besök av Skatteverket på arbetsplatser för kontroll av dessa samt redovisning av skatter och avgifter på individnivå löpande under året.
Därutöver kan man enligt Henrik Lundin diskutera någon form av registrering av utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige samt införa någon form av krav intyg om att utländska företag betalar skatt i hemlandet för att kunna delta i offentliga upphandlingar.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
