Den nya metoden har prövats som ett pilotprojekt i Göteborg och införs nu i flera delar av landet. Syftet är att korta handläggningstiden som för närvarande ligger på cirka sju månader.
Från sju månader till tre månader
Med den nya metoden är målet att tiden ska kortas till tre månader. Genom att beslut fattas i ett tidigare skede ska processen effektiviseras.
-Den här arbetsmetoden är en förbättring på alla fronter. Beslut i ett tidigt skede förbättrar kvaliteten och stärker rättssäkerheten, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
Men Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är av en annan uppfattning.
-Risken med att fatta beslut i ett så tidigt skede är att ärendet inte utreds ordentligt. I slutändan innebär detta bara en längre handläggningstid då fler ärenden kommer att gå vidare till domstol. Det är bara en förskjutning av handläggningen, säger hon.
Anne Ramberg: ”Jag är djupt oroad”
Dessutom menar Anne Ramberg att många advokater nu avstår asylärenden på grund av att tidsfristerna är orimliga.
-Advokater jag har talat med upplever att de inte kan göra sitt jobb på ett tillfredställande sätt och många väljer att istället avstå från asylärenden. Jag är djupt oroad, säger hon.
”Kritikerna yrar”
Debatten har under en lång tid handlat om att handläggningstiden är för lång. Dan Eliasson anser att det är märkligt att kritik uppstår nu när verket faktiskt kortar handläggningstiden.
– Jag måste säga att många kritiker faktiskt yrar när de talar om att rättssäkerheten skulle urholkas. Och vad det gäller tidsfrister för advokater gäller det även i andra rättsärenden. Men en advokat som inte anser sig ha tid ska självklart inte ta på sig ett uppdrag, svårare än så är det inte, säger Dan Eliasson.
Redan en vecka efter att ansökan kommer in till Migrationsverket ska en första kvalificerad utredning göras. Det sker utan offentligt biträde. Endast om det är sannolikt att den sökande kommer att få avslag förordnas ett offentligt biträde.
-Rättssäkerheten går förlorad när ett offentligt biträde förordnas för sent. Vad som sägs vid det första kvalificerade utredningssamtalet kan ofta vara av helt avgörande betydelse för ärendets utgång, säger Anne Ramberg.
”Tidsfristerna för advokater är orimliga”
I fall där ett offentligt biträde förordnas har denne tre veckor på sig att lämna in en inlaga till verket och en muntlig komplettering ska ske efter fem veckor. Om inlaga inte kommer in i tid, eller om det offentliga biträdet inte kan närvara vid kompletteringen, kan Migrationsverket fatta beslut ändå.
-Detta är orimligt. Det är omöjligt för det offentliga biträdet att göra ett tillfredställande arbete på så kort tid. Och ur rättssäkerhetssynpunkt är det inte acceptabelt att Migrationsverket ska kunna fatta beslut utan närvaro av den sökande och dennes biträde. Följden blir att allt fler advokater väljer att avstå från asylärenden, säger Anne Ramberg.
25 000 asylsökande nästa år
Parallellt med att den nya metoden införs ökar antalet asylsökande samtidigt som anslagen till Migrationsverket minskar. Verket gör bedömningen att mellan 22 000 och 25 000 personer kommer att söka asyl i Sverige näst år. Samtidigt har verket 130 miljoner kronor mindre i anslag kommande år. Nedskärningarna kommer att göras främst inom just asylmottagning och asylprövning.
– Jag är medveten om att Dan Eliasson har en mycket svår uppgift framför sig, och jag vet att han inte kan trolla. Men för den saken skull kan vi inte godta den här metoden. Vi måste se till rättssäkerheten för de asylsökande och till advokaternas arbetsvillkor. Och då är det här inte godtagbart, säger Anne Ramberg.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
