I maj förra året genomfördes en stridsövning med skarp ammunition innefattande anfallsstrid vid Utö skjutfält. Övningen bestod i olika moment med landstigning och anfallsstrid på öar i övningsområdet. Stridsbåtarna var inte utrustade med vapen, inte medtagna i stridsplanen och skulle inte delta i skjutmomenten.
Efter landstigningen förflyttades en skyttegrupp söderut på Stora Skogsskär och övade där anfallsstrid i ostlig riktning. Efter två kast med övningshandgranat över en berghäll användes skarp handgranat. Omedelbart därefter ”rensades terrängen” i den riktning där granaten briserat. Detta innebär att plutonen gav skarp eld österut samtidigt som den förflyttades i samma riktning.
Under tiden hade en av stridsbåtarna på grund av misstolkad eller missuppfattad ordergivning kommit att hamna i skyttegruppens skjutriktning. Stridsbåten vådabesköts och en värnpliktig, som tjänstgjorde som maskinist men nu befann sig på rigalvetten på däck, träffades av en kula. Han avled kort därefter.
Tingsrätten finner att plutonövningsledaren varit oaktsam genom att inte ha informerat båtcheferna om att det kunde förekomma övningsvisa order som inte skulle åtlydas fullt ut eller inte alls.
Graden av oaktsamhet ska bedömas med bakgrund av att han hade befogad anledning att förlita sig på att båtcheferna höll båtarna väster om den angivna säkerhetsgränsen intill dess han såsom säkerhetsansvarig gav tillstånd till något annat.
Av väsentlig betydelse är att inte annat är visat att den tragiska vådaskjutningen var en följd av att båtchefens order missförstods eller misstolkades. Olyckan hade sannolikt inte inträffat om båtarna förflyttats i enlighet med båtchefens order.
Såtillvida finns det ingen omedelbar kausalitet mellan plutonövningsledarens oaktsamhet och vådaskjutningen. Han kan knappast ha haft anledning att beakta risken av att för att en order från båtchefen skulle misstolkas eller missuppfattas och att stridsbåtarna dessutom skulle överskrida den av honom angivna säkerhetsgränsen, utan att han själv medgivit det, när han gav båtchefen tillstånd att använda båtarna.
Åklagaren har enligt tingsrätten inte styrkt sitt påstående att plutonövningsledaren ändå ska bära ansvaret för det uppkomna misstaget.
Slutsatsen är därför att även om det varit fråga om en riskfylld och farlig verksamhet bör plutonövningsledaren inte drabbas av något straffrättsligt ansvar för den oaktsamhet han övertygats om. Åtalet lämnas därför utan bifall.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
