Gunno Gunnmo har gått igenom förundersökningsmaterialet och de två fällande domarna. Han är kritisk till hur polis och åklagare genomfört förundersökningarna och till den bevisvärdering som domstolarna gjort.
I ett av målen dömdes en person till tio månaders fängelse för olaga hot. I det andra dömdes fem medlemmar i familjen för försök till mord, medhjälp till försök till mord och skyddande av brottsling. Brottet riktade sig mot samma målsägande som i det första målet.
Gunno Gunnmo har bland annat anfört att hovrätten underbyggde den senare domen med spekulationer som sammantaget skulle ge bilden av att den aktuella familjen i samråd planerade och genomförde överfallet på målsäganden, trots att en rad omständigheter talade för att en person utförde överfallet som en impulshandling.
Han har i sina skrivelser till Justitiekanslern, JK, pekat på flera brister och frågetecken och menar att polisen och åklagarna i flera avseenden brutit mot objektivitetsprincipen. Formella fel har begåtts, och han är även kritisk till domstolarnas bevisvärderingar.
JK, som inte vidtar någon tillsynsåtgärd i ärendet, klargör att detta beslut inte innebär att man kan dra slutsatsen att rättsväsendets agerande mot familjen har varit helt och hållet klanderfritt. Det kan heller inte uteslutas att fel begåtts eller att myndigheterna i vissa avseenden inte har agerat helt korrekt mot familjen. Och det kan eventuellt finnas skäl att överväga någon form av granskning av rättsväsendets agerande.
Vidare framhåller JK att det naturligtvis är mycket allvarligt om Gunno Gunnmos farhågor att två familjemedlemmar avtjänar straff för brott de är oskyldiga till skulle visa sig vara riktiga. Det är dock inte JK:s uppgift att överpröva domarna. Istället får de familjemedlemmar som anser sig vara felaktigt dömda ansöka om resning hos Högsta domstolen.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
