I mitten på juli 2009 upptäckte en hantverkare en brandbomb placerade i en villa han höll på att uppföra. Bomben bestod av två bensindunkar med en elektrisk grilltändare inlindad i tidningspapper mellan dem. Grilltändarens kabel hade letts ut genom ett uppbrutet fönster till en förlängningssladd med ett tidur som var inställt för inkoppling under en viss tid. En rekonstruktion visade att brandbomben hade resulterat i en kraftig explosion som hade startat en omfattande brand i hela villan.
En 29-årige man som bodde rakt över gatan hade under en längre tid protesterat mot nybebyggelse i området och var särskilt negativt inställd till den aktuella villan.
Tingsrätten fann att det var uppenbart att någon haft för avsikt att åstadkomma en brand i villan men att branden av någon anledning inte kom att starta. Denna någon måste ha varit fullt införstådd med konsekvenserna samt att arrangemanget skulle komma att framkalla allvarlig fruktan hos villaägarna.
Tingsrätten fann att det styrkt att det var den 29-årige grannen köpt och sammanställt delarna till bomben. Han hade dessutom motiv till förstörelsen och tingsrätten fann att utredningen inte lämnade något utrymme för tvivel om att mannen även placerat bomben i villan. Eftersom hotet mot villaägarna var fullbordat redan vid utplacerandet skulle han även göras ansvarig för grovt olaga hot.
Tingsrätten dömde därför 29-åringen för förberedelse till mordbrand och grovt olaga hot till fängelse i två år och sex månader samt till att betala villaägarna 10 000 kronor vardera i skadestånd.
Hovrätten konstaterar att i den aktuella situationen har förberedelsegärningen inneburit att annat brott har fullbordats och finner att ansvar för båda brotten kan dömas ut. Hovrätten finner även att förberedelsebrottet är så långt framskridet att det straffvärdemässigt kan jämställas med ett försöksbrott. Vid en sådan straffvärdebedömning anser hovrätten att hänsyn inte ska tas till att gärningen även rubricerats som olaga hot och finner att gärningens straffvärde motsvarar det av tingsrätten utdömda fängelsestraffet.
Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domslut.
En domare var skiljaktig och ansåg att mannen inte kunde dömas även för olaga hot samt menade att fängelsestraffet skulle förkortas.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
