Genom ändringarna anpassas svensk rätt till EU:s direktiv om asyl- och flyktingpolitik, Skyddsgrundsdirektivet och Asylprocedurdirektivet.
Direktiven innehåller bland annat bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna.
Där framgår också att alla utlänningsärenden ska kunna överklagas i domstol. Trots det har riksdagen nu beslutat att ”kvalificerade säkerhetsärenden” ska prövas av regeringen som sista instans. Vilka ärenden som är kvalificerade avgörs av Säpo.
– Asylprocedurdirektivet gör inte något undantag för säkerhetsärenden. Alla ärenden ska kunna överklagas i domstol, säger Anne Ramberg.
Ärenden som har betydelse för rikets säkerhet ska få olika status, säkerhetsärenden och särskild kvalificerade säkerhetsärenden. De senare ska inte kunna prövas i domstol utan hos regeringen enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säpo ska avgöra vilka ärenden som är särskilt kvalificerade.
– Det synes vara helt upp till Säkerhetspolisen att avgöra om ett särskilt ärende är kvalificerat eller inte. Ur rättssynpunkt är detta inte godtagbart, säger Anne Ramberg.
Även Kammarrätten i Stockholms och Lunds Universitet har motsagt sig förslaget. Domstolen skriver bland annat i ett remissutlåtande att det inte är möjligt att göra undantag för den enskildes rätt till domstolsprövning i säkerhetsärenden i fall där en asylansökan prövas.
Anpassningen av svensk rätt till Skyddsgrunddirektivet skulle ha införlivats senast i januari 2006. Anpassningen till Asylprocedurdirektivet skulle ha införlivats senast den 30 april 2008. I det ena fallet fälldes Sverige i EG-domstolen.
Nu ska svensk lag anpassas till direktiven från och med den första januari 2010.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
