En man arbetade heltid i Danmark med en månadslön om 35 000 Dkr till och med den 30 juni 2003. Från och med den 1 augusti samma år arbetade han deltid, 20 timmar per vecka, i Sverige med en månadslön om 13 500 kronor. Han anmälde sig som arbetssökande med önskemål om heltidsarbete den 16 mars 2004. Ramtiden bestämdes till den 1 mars 2003 – den 1 mars 2004.
För att mannen, som bara arbetat 20 timmar i veckan, ska vara berättigad till arbetslöshetsersättning krävs att arbetet i Danmark räknas med i normalarbetstiden. Det danska arbetet påverkar dock inte beräkningen av dagpenningens storlek.
Att i normalarbetstiden även räkna in arbete i utlandet medför enligt Regeringsrätten generellt en bättre samordning av utländska system för arbetslöshetsförsäkring med den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
Det innebär också att sökande som under normalarbetstiden arbetat i utlandet i högre grad likabehandlas med sökande som enbart arbetat i Sverige.
Regeringsrätten finner därför att beräkningen av mannens normalarbetstid ska ske enlighet med 28 § ALF och avslår Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens, IAF, överklagande.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se