En 30-årig mamma åtalades för att under perioden april till juni 2009 ha misshandlat och ofredat två av sina barn i familjens bostad. Hon hade enligt gärningsbeskrivningen bland annat stuckit glasbitar i den sjuåriga dotterns fötter samt dragit en spik mot hennes ben. Den femåriga sonen hade hon bland annat misshandlat genom att hon dragit vassa föremål mot hans ben samt stuckit ett vasst föremål mot hans haka.
Mamman förnekade gärningarna och menade att barnen ljög.
De två barnen levde tillsammans med sin tvååriga lillasyster ensamma hos sin mamma. De båda äldre barnen har tidigare varit föremål för LVU och då varit placerade i fosterhem. Vid ett hembesök i mars 2009 framstod dock allt som bra och ingen verkar därefter ha haft någon kontakt med familjen. Den 14 juni åkte barnens fostermor till bostaden och möttes då av tre skadade nakna barn, en stark lukt och total misär. Såväl polis som socialtjänst anlände kort därefter.
Polisen konstaterade att barnens sängar saknade madrasser, att bostaden var full av bråte, att bostaden stank och att barnen inte såg ut att ha duschat på mycket länge.
Enligt rättsintyget hade bägge barnen omfattande spår av skador i form av ärrbildning, blåmärken och sårskorpor.
Tingsrätten finner att barnens berättelser om hur de fått skadorna ska läggas till grund för bedömningen och finner det därigenom styrkt att mamman misshandlat barnen i enlighet med gärningsbeskrivningen samt att gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning av barnens integritet och att de varit ägnade att allvarligt skada deras självkänsla.
Tingsrätten dömer den 30-åriga mamman för grov fridskränkning till fängelse i ett år och fyra månader samt till att betala vart och ett av barnen 58 800 kronor i skadestånd.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
