Den nya lagen innehåller bland annat allmänna bestämmelser om de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Likaså innehåller lagen allmänna bestämmelser om minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Lagen, (2009:724), ska bland annat stärka möjligheten att använda minoritetsspråk i domstol och hos andra myndigheter. Samtidigt ska förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas till nya kommuner vilket ska leda till att flera personer ska kunna använda finska och samiska i kontakt med myndigheter, vård och omsorg. Tidigare bestod områdena av fyra kommuner som nu har utvidgats till 17 kommuner.
Syftet med den nya lagen är att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och höja ambitionsnivån i minoritetspolitiken.
Men enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, medför lagen inga större förbättringar.
– Nationella minoriteter diskrimineras inom alla samhällsområden. Det gäller i allt från skolan till på bostadsmarknaden, men även när det kommer till språkrättigheter. Den nya lagen tar inget helhetsgrepp kring de nationella minoriteternas situation och innebär inte några större förbättringar, säger Björn Brodin, utredare hos Diskrimineringsombudsmannen.
Dels menar han att utvidgningen av förvaltningsområdena för finska och samiska är verkningslösa.
– Vi vet genom våra kontakter med de nationella minoriteterna att det idag är få personer som känner till och får del av dessa rättigheter, exempelvis förskola och äldreomsorg helt eller delvis på sitt modermål. Även om det är bra att fler, i alla fall på pappret, får tillgång till dessa rättigheter så löser inte utvidgningen de problem som vi ser idag, säger Björn Brodin.
Han menar även att lagen endast fokuserar på språkliga rättigheter och att mycket av den problematik de nationella minoriteterna möter därmed består, oförändrad.
– Språkliga rättigheter hänger samman med övriga rättigheter, exempelvis så påverkas ett barns vilja och möjlighet att lära sig sitt modersmål av mobbing och diskriminering i skolan, men också av föräldrarnas situation och den diskrimineringen som finns på exempelvis bostads- och arbetsmarknaden. Den nya lagen tar inte hänsyn till det utan lyfter ut de språkliga rättigheterna ur detta sammanhang, säger han.
Han understryker även att lagen varken tillför judar eller romer någonting.
– Lagen verkar glömma bort romani chib och jiddisch som inte är kopplade till förvaltningsområdena. För dessa språk innebär lagen i princip inga positiva förändringar alls, säger Björn Brodin.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
