Förslaget innebär att vårdnadshavaren ska bära ett principiellt ansvar för den skadeståndsskyldighet som barnet ådrar sig, liknade det ansvar en arbetsgivare har för arbetstagare. Ansvaret ska omfatta personskador, sakskador och kränkningar genom brott.
Enligt gällande rätt är vårdnadshavare endast skadeståndsskyldiga för sina barn om de har uppträtt vårdslöst, det vill säga om de inte har ansvarat eller vidtagit åtgärder för att deras barn inte ska orsaka skada för en annan person. Men enligt det nya förslaget ska vårdnadshavaren stå skadeståndsskyldig oavsett om han eller hon har varit vårdlös eller inte.
Även om det enligt förslaget framgår att skadeståndsbeloppet ska kunna begränsas är Justitiekanslern Anna Skarhed kritisk.
– Det kan ifrågasättas om ett skadeståndsansvar som ökar skuldbördan för föräldrar med redan svag ekonomi kan bidra till minskad brottslighet hos barn och ungdomar i sådana familjer, säger hon.
Vidare påpekar Skarhed att Norge har en lag som liknar den nu föreslagna och att föräldrar där ofta inte har möjlighet att betala de skadestånd som åläggs.
– Det finns anledning att anta att liknande förhållande skulle kunna uppstå i Sverige, säger Skarhed.
Hon understryker att de allra flesta föräldrar redan tar ansvar för sina barn och ersätter efter bästa förmåga eventuella skador som deras barn orsakar.
– Risken är att de lagändringar som föreslås endast kommer att vara ett slag i luften, säger Anna Skarhed.
I ett remissyttrande till regeringen skriver hon tillsammans med Peter Lindström att det i promemorian inte presenteras något empiriskt underlag eller några övertygande skäl till stöd för slutsatsen att skadeståndsansvar för föräldrar skulle kunna bidra till att uppnå de övergripande kriminalpolitiska målen om minskad brottslighet och ökad trygghet.
– I familjer där föräldrarna helt saknar betalningsförmåga kan risken att drabbas av skadeståndsskyldighet i vissa fall komma att framstå som ett tomt hot, säger Anna Skarhed.
Andra instanser som är kritiska till förslaget är Advokatsamfundet och Juridiska fakultetsnämnden.
Juridiska fakultetsnämnden påpekar liksom Justitiekanslern att promemorian inte redovisar några empiriska underlag. De hänvisar till det skrivna i promemorian om att ungdomsbrottsligheten enligt ”allmän uppfattning” blir ”vanligare” och ”grövre” och påpekar att det inte finns något stöd för detta. Bland annat framför de i yttrandet att underlaget delvis framstår som spekulationer och att ”läsaren får intrycket av att redogörelsen av fakta politiserats”.
Instanser som tillstryker förslaget är bland annat Kronofogdemyndigheten och Barnombudsmannen. Båda instanserna hänvisar till statistik från Kronofogdemyndigheten som visar att skadestånd är den vanligaste orsaken till att barn under 18 år registreras i Kronofogdemyndighetens register. Kronofogdemyndigheten skriver att ”Obetalda skadestånd ofta är en inkörsport till fortsatt skuldsättning som kan vara svår att ta sig ur”.
Promemorian och remissvaren bereds just nu i regeringskansliet. Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget kommer datum för ikraftträdande framgå i lagrådsremissen och i propositionen. Enligt promemorian föreslås lagändringarna träda i kraft den första juli i år.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
