Två män, 22 respektive 18 år gamla, åtalades för att ha deltagit i kravallerna i Rosengård den 18 december 2008 för bland annat våldsamt upplopp. De båda männen medgav att de varit på platsen men bara som åskådare.
Ett antal polismän hade pekat ut dem som aktiva i kravallerna och då pekat ut 22-åringen som ”mannen i den randiga tröjan”, en man med ledande position, och 18-åringen som den man som kastat sten på en bil.
Utredningen gav enligt tingsrätten visst stöd för att 22-åringen var ”mannen i den randiga tröjan” men bristerna i konfrontationsproceduren befanns vara så allvarliga att de reste starka tvivel om utpekandenas tillförlitlighet.
Tingsrätten fann att polismännens utpekande av männen inte räckte som bevisning och uttalade att det var anmärkningsvärt att polisen försummat att begagna sig av den väl kända metoden för vittneskonfrontationer som Rikspolisen utarbetat vid identifikationen av ”mannen i den randiga tröjan”.
Tingsrätten ogillade åtalen mot såväl 22-åringen som 18-åringen.
Hovrätten finner att de hörda polismännen med beteckningen ”mannen i den randiga tröjan” åsyftat samma person samt att denna person handlat i enlighet med åklagarens gärningspåstående. Den avgörande frågan är därför om åklagaren lyckats visa att denna person är identisk med den 22-årige mannen.
Hovrätten konstaterar att ”mannen i den randiga tröjan” varken har identifierats eller gripits i direkt anslutning till kravallerna. Den 22-årige mannens namn aktualiserades först genom ett anonymt tips senare på natten och den efterföljande identifieringsproceduren har, som tingsrätten konstaterat, stått i strid med den metod för vittneskonfrontation som utarbetats av Rikspolisstyrelsen.
Sammantaget finner hovrätten att polismännens utpekanden av 22-åringen som gärningsman måste bedömas med stor försiktighet och att utpekandena inte utan stöd i annan utredning kan läggas till grund för en fällande dom. Den randiga tröja som varit det viktigaste kännetecknet har inte kunnat knytas till 22-åringen och hovrätten fastställer efter en samlad bedömning tingsrättens domslut i såväl ansvarsdelen som i skadeståndsdelen.
Hovrätten fastställer tingsrättens domslut även beträffande 18-åringen.
