Jurister med utländsk bakgrund har sex gånger så svårt att komma in på arbetsmarknaden som de med svensk bakgrund, enligt Juseks rapport ”Invandrade akademiker – Hur tufft är det?”
Utländsk bakgrund innebär i sammanhanget att båda ens föräldrar är födda i utlandet. I rapporten framgår att det finns 5000 jurister med utländsk bakgrund i Sverige.
Juseks projektledare Josefin Claesson har undersökt perioden 2001 – 2007.
– Det har varit tufft för de utländska juristerna under den här perioden, konstaterar hon.
– Jag tror inte att de är utsatta för medveten diskriminering. Men när man anställer någon väljer man kanske sökande som påminner mer om en själv.
I rapporten identifieras en rad förklaringar till underrepresentationen.
– – Om man har en juristexamen från ett land som står utanför EES-samarbetet så är flera karriärvägar stängda. För att jobba som till exempel domare eller kronofogde krävs att man har svensk examen. Många av de utländska juristerna saknar nätverk, det påverkar också.
Dröjer det innan man får ett jobb så förvärras problemen:
– Kommer man inte ut på arbetsmarknaden så blir kunskaperna föråldrade. Därför är det viktigt att man kompletterar utbildningar.
– Och för att förbättra svenskkunskaperna så kan särskilda SFI-utbildningar för jurister vara en lösning.
Bild: Jusek
red@dagensjuridik.se
