I november 2004 försatte Svenska Byggnadsarbetareförbundet det lettiska byggbolaget Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm i blockad. Dåvarande EG-domstolen fann att blockaden var otillåten, och Arbetsdomstolen förpliktigade tre instämda förbund att till bolaget utge 550 000 kronor i allmänt skadestånd samt cirka två miljoner kronor för rättegångskostnader.
I april 2008 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av EU-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.
Om drygt tre månader, den 1 april 2010, ska den så kallade Lavallagen träda i kraft. Kritikerna, bland dem fackförbunden LO och TCO, försöker fortfarande att ändra eller skjuta upp förslaget.
I dag, tisdag, tas ärendet upp i konstitutionsutskottet, KU. Vad som händer sedan beror på utfallet av detta sammanträde.
Här kommenterar Reinhold Fahlbeck och Tore Sigeman, båda professor emeritus vid Lunds respektive Uppsala universitet, samt professor Örjan Edström vid Umeå universitet för Lavallagens för- och nackdelar, praktiska konsekvenser och förenlighet med EU-rätten.
Reinhold Fahlbeck: ”Genomarbetat förslag”, men oförenligt med EU-rätten
Professor emeritus Reinhold Fahlbeck, som formulerat Juridiska fakultetsstyrelsens vid Lunds universitet remissvar, konstaterar där att Lavalutredningens förslag framstår som mycket väl genomarbetat.
– Det förslag som framläggs hade utgjort en förträfflig bas för lagstiftning under förutsättning att förslaget varit förenligt med EU-rätten. Så är emellertid inte fallet.
Istället strider Lavalutredningens förslag, att under vissa förutsättningar tillåta stridsåtgärder för att framtvinga ett svenskt kollektivavtal med en utländsk tjänsteutövare, enligt Reinhold Fahlbeck, uppenbarligen mot EU-rätten.
”Svenska stridsåtgärder går utöver utstationeringsdirektivet”
Stridsåtgärder av svenska fackföreningar mot utländska utstationerare med syfte att uppnå ett svenskt kollektivavtal med alla de rättsverkningar, synnerligen omfattande rättsverkningar, som svenska kollektivavtal medför, långt utöver den ”hårda kärna” som utstationeringsdirektivet medger att värdnationer kan kräva av utstationerare, säger Reinhold Fahlbeck.
– Om lagförslaget antages av riksdagen kommer svensk rätt att innehålla en lagreglering som i sinom tid kommer att underkännas av EU-domstolen. Lavalutredningen och regeringens Lavalproposition har sin rätta plats i papperskorgen.
Detsamma är fallet med regeringens lagförslag, säger Reinhold Fahlbeck.
– Regeringen tycks rentav själv inte tro på sitt förslag, kan man nog läsa mellan raderna när regeringen kommenterar det remissvar som Juridiska fakulteten vid Lunds universitet avgav på Lavalutredningen.
Utstationeringsavtal kan tillgodose EU-rätten
Istället måste en ny utredning tillsättas för att skapa ett rättsligt instrument, ett utstationeringsavtal, som kan tillgodose EU-rätten. Professor emeritus Reinhold Fahlbeck ligger själv bakom förslaget att införa detta helt nya kollektiviserande avtal.
Vid det här laget torde åsikten att stridsåtgärder för att uppnå kollektivavtal strider mot EU-rätten ha accepterats av till exempel LO.
– LO tycks vara inne på den linjen och i aktivt arbete med arbetsgivarsidan att skapa ett sådant instrument eller avtal, konstaterar Reinhold Fahlbeck.
Tore Sigeman: ”Ambitiöst försök”, men EU-rättsligt diskutabelt
– Lavallagstiftningen är ett ambitiöst försök att hjälpligt tillgodose EU-rättens krav utan att bryta mot några verkligt grundläggande principer i den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger professor emeritus Tore Sigeman.
Visserligen inskränks i någon mån fackföreningarnas traditionella monopol på utbud av arbetskraft på angivna villkor, men i praktiken endast för en ganska begränsad del av arbetsmarknaden, menar han.
Fördelar och nackdelar med Lavallagen
– I det större europeiska perspektivet har förslaget den fördelen att det, i enlighet med Lissabonfördraget, främjar en utveckling som bygger på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.
Gästande tjänsteföretag kan till exempel få klara besked om vilka villkor som krävs för att konkurrens ska accepteras som lojal.
– I snävt nationellt perspektiv kan förslaget, i vart fall övergångsvis, medföra försämrade möjligheter till sysselsättning för vissa grupper.
Tillströmningen av gästande tjänsteföretag kommer knappast att bli särskilt stor, om opinionen på arbetsmarknaden mot fri tjänstehandel är så negativ som för närvarande, konstaterar Tore Sigeman.
”EU-rättsligt diskutabelt”
På frågan om förslaget är förenligt med EU-rätten, svarar Tore Sigeman att ”det är något diskutabelt i vissa hänseenden”.
– Bland annat förutsätter EU:s utstationeringsdirektiv att alla anställda hos gästande tjänsteföretag tillförsäkras i rättsligt avseende ett visst socialt minimiskydd, och den förutsättningen uppfylls inte riktigt på heltäckande sätt genom förslaget.
EU-kommissionen kommer dock knappast att framföra invändningar, gissar Tore Sigeman
Men han tillägger att svårbedömda rättsliga problem kan uppkomma i den speciella situationen att ett gästande företag faktiskt träffar kollektivavtal med svensk fackförening.
– Dessa problem borde ha belysts i lagförarbetena, menar Tore Sigeman.
Örjan Edström: ”Lagen kommer att stå sig”
Professor Örjan Edström menar att läget har klarnat på arbetsmarknaden, vilket är bra.
– Det har ju sedan domen kom rått ett läge där facken i princip inte kunnat göra något åt osund låglönekonkurrens. Samtidigt är signalerna från parterna på arbetsmarknaden att de utländska entreprenörerna efter Lavalkonflikten blivit villigare att teckna kollektivavtal frivilligt.
Både fördelar och nackdelar
– En klar fördel är att den nya lagen inte förändrar den svenska modellen. Det gällde ju att förena vårt system med en stark ställning för kollektivavtalet med möjlighet till stridsåtgärder, även om dessa senare begränsats i förhållande till utländska entreprenadföretag.
En tveksamhet är istället att en utländsk arbetsgivare fortfarande kan ha svårt att få klart vilka villkor som kommer att gälla. Det kommer också att vara svårt att få reda på vilka villkor som entreprenören i verkligheten tillämpar.
Facken får det svårt här men samtidigt fanns samma problem redan i tidigare system, konstaterar Örjan Edström.
– Jag tror det vore en fördel om en myndighet, som i exempelvis Finland, hade till uppgift att närmare hålla koll på att detta. Det är ju också en myndighet som ska informera om vilka villkor som gäller.
En utländsk arbetsgivare kan också peka på att samtliga svenska arbetsgivare i princip inte behöver följa kollektivavtalen, konstaterar Örjan Edström.
– Sedan har jag svårt att förstå varför även företag från länder utanför EU ska omfattas av samma skydd mot stridsåtgärder. Där gick regeringen längre än vad man behövt göra.
Lavallagens praktiska konsekvenser
Facken vet när man kan ta till stridsåtgärder och den utländske entreprenören får en bättre uppfattning om vad som krävs när man lägger ett bud på jobb i Sverige, vilket Örjan Edström tycker är rimligt.
En risk är att parterna inte kommer överens om rimliga lägstanivåer för exempelvis löner, men det ska ju parterna förhandla och sluta kollektivavtal om, konstaterar han.
– Svenska småföretag som konkurrerar med de utländska företagen har inget intresse av för låga lägstalöner. Större företag kan dock vilja pressa lägstalönerna neråt för att därigenom kunna välja mellan svenska och utländska entreprenörer när man lägger ut jobb på entreprenad.
Men det här hänger ju också ihop med den fria rörligheten, konstaterar Örjan Edström.
– Företag kan ju också välja att etablera sig i ett annat EU-land eller till och med i länder utanför EU – och då försvinner jobben dit.
Förslaget förenligt med EU-rätten
Enligt Örjan Edströms bedömning är förslaget i huvudsak förenligt med EU-rätten.
– Det finns en del oklarheter – främst i fråga om transparensen vad gäller vilka avtalsvillkor som en utländsk entreprenör måste tillämpa, konstaterar han.
Kritiken mot att icke kollektivavtalsbundna svenska arbetsgivare inte behöver följa avtalen saknar nog praktisk betydelse. De torde ha svårt att lägga sig under minimivillkoren, menar han.
– Det har också riktats mer grundläggande kritik mot den nya lagen, men jag tror att den trots allt kommer att stå sig vid en eventuell prövning av EU-domstolen, menar Örjan Edström.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
Bakgrund
I november 2004 försatte Svenska Byggnadsarbetareförbundet det lettiska byggbolaget Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm i blockad. I december 2007 förklarade EU-domstolen att blockaden var otillåten. Att stridsåtgärderna var otillåtna enligt EU-rätten är numera ostridigt mellan parterna.
Två år senare, i december 2009, förpliktade Arbetsdomstolen förbundet att utge 550 000 kronor i allmänt skadestånd för den otillåtna blockaden av skolbygget, och skulle därtill utge cirka två miljoner kronor för bolagets rättegångskostnader. Detta efter att ha begärt, och fått, förhandsbesked från dåvarande EG-domstolen.
Dessförinnan, i april 2008, beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning till följd av EU-domstolens förhandsbesked.
I december 2008 presenterades en SOU. I oktober 2009 kom lagrådsremissen. I december samma år kom Arbetsdomstolens dom.
I torsdags förra veckan uppvaktade företrädare för Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco arbetsmarkandsutskottet. Syftet var att försöka skjuta upp lagen. Arbetsmarknadsutskottets kanslichef, Gunilla Upmark, meddelar att ärendet är bordlagt i utskottet.
I dag, tisdag, kommer Konstitutionsutskottet, KU, att för första gången ta upp ärendet. Vad som händer sedan beror på utfallet av detta sammanträde, hälsar kanslichefen Bertil Wennberg.
Lavallagen föreslås träda i kraft den 1 april 2010.
Sedan Lissabonfördraget godkändes i november 2009 och de nya fördragen trädde i kraft heter det EU-domstolen respektive EU-rätt.
