– Det finns inte mycket luft i systemet, säger Ulrik Andersson, på Kriminalvårdens placeringssektion till Kvällsposten.
Kriminalvårdens smärtgräns vad gäller beläggningar på svenska anstalter brukar beräknas till mellan 85-90 procent.
I nulägget har anstalterna en beläggning på mellan 97-99 procent.
”Ökar risken för ordningsstörningar”
Konsekvenserna av den ökade beläggningen blir bland annat att flertalet dömda personer blir kvar i redan överfulla häkten i väntan på att få sin anstaltsplacering.
Dessutom blir möjligheterna att flytta intagna mellan avdelningar och anstalter närmast obefintlig.
Något som enligt Ulrik Andersson, handläggare och ställföreträdande placeringschef på Kriminalvården, leder till ökad risk för ordningsstörningar.
-Det ökar risken för ordningsstörningar på anstalterna och det finns få möjligheter att flytta runt intagna på anstalterna, vilket vi kan behöva när det finns risk för hot och våld mellan intagna, säger han till Kvällsposten.
Störst problem på högsäkerhetsanstalter
Det är framförallt anstalter med de högsta säkerhetsklasserna, klass 1 och klass 2, som lider av en alldeles för hög beläggning.
Kriminalvården ser därför över alla möjligheter att skapa fler platser i de redan befintliga anstalterna för att få kontroll över situationen.
– Vi inventerar och ser om det finns outnyttjade platser. Eller om man kan lägga fler intagna i samma rum, säger Ulrik Andersson.
Varnar anställda för situationen
Med anledning av den ansträngda situationen har Kriminalvården gått ut med information till de anställda i ett internt informationsbrev.
Där skriver man bland annat att den höga beläggningen ”leder till en ansträngd situation” och att man ”gör allt vi kan för att så fort som möjligt kunna utöka befintliga anstalter och på längre sikt även skapa platser genom att bygga nytt”.
Orsakat av nedläggningar
Orsakerna till den nuvarande situationen sägs vara flera. Bland annat hårdare straff och en ökad befolkning.
Ulrik Andersson tror att en annan viktig orsak är att flertalet anstalter har lagts ned under senare delen av 2000-talet.
– Det som har hänt sedan 2004 är att Kriminalvården har stängt flera anstalter för att klientpopulationen gick ju faktiskt stadigt nedåt efter 2004 och framåt några år, säger Ulrik Andersson, handläggare och ställföreträdande på placeringschef på Kriminalvården till Kvällsposten.
Generaldirektören varnade för hög beläggning
Redan i februari i år varnade Kriminalvårdens generaldirektör, Nils Öberg, i en debattartikel om den akuta situationen på de svenska anstalterna och skrev bland annat:
”När platsbristen blev akut i slutet av nittiotalet ledde det till rymningar, fritagningar, gisslansituationer och upplopp. För att inte hamna där igen måste Kriminalvården nu expandera med nya anstalter och häkten”.
Nils Öberg har inte kommenterat den senaste larmrapporten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
