Styrmedelsutredningen föreslår att Arbetsmiljöverket regelbundet ska besöka och betygsätta samtliga arbetsställen i Sverige ur ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet av besöken ska sedan redovisas på Arbetsmiljöverkets hemsida.
Enligt förslaget ska märkningen ske enligt en så kallad trafikljusmodell. En positiv symbol ska visa att arbetsstället haft en arbetsmiljö som uppfyller lagkraven vid genomgången, en negativ symbol ska visa att arbetsstället haft brister som lett till föreläggande eller förbud medan en neutral symbol visar att Arbetsmiljöverket ännu inte tagit ställning till resultatet av tillsynen.
Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog tycker att förslaget att försöka åstadkomma en marknadsorienterad arbetsmiljömärkning är intressant. Han har själv tidigare framfört en tanke om så kallad människocertifiering av arbetsplatser.
– I grunden handlar det om ”konsumentmakt” på arbetsmiljöområdet. Vi vet från privatkonsumtionsområdet att olika typer av miljömärkningar har stor betydelse.
För den praktiska funktionen är det helt avgörande att man lyckas ta fram tillsynsmetoder som avslöjar hur arbetsmiljön ser ut, säger Tommy Iseskog.
– Om detta inte lyckas riskerar systemet att bara bli en kontroll av att man har rätt papper, till exempel snygga handlingsplaner och delegeringsdokument.
Tommy Iseskog menar att det är svårt bedöma modellen i dag, innan ett försöksprojekt genomförts. Men klart är att förslaget kommer att få praktiska konsekvenser för både företag och stat.
– För arbetsgivare kommer ett fullt ut genomfört arbetsmiljömärkningssystem att medföra att man måste bli mer ”öppen” i sitt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljön blir offentliggjord på ett helt annat sätt än idag. För staten skulle ett väl fungerande arbetsmiljömärkningssystem sannolikt innebära att man kan koncentrera tillsynsinsatser till verksamheter där tillsynen behövs som bäst.
Företag som i dag inte bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete är de som kommer att påverkas mest av betänkandets förslag går igenom, menar Tommy Iseskog.
– Fysiskt ofarliga arbetsplatser, som till exempel advokatkontor, kommer att påverkas i högre grad än industriföretag.
Enligt Tommy Iseskog måste en vanlig kontorsarbetsplats genomföra reella riskanalyser av framför allt psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorer.
– De tveklöst vanligaste arbetsmiljöproblemen är den brist på ”andhämtning” som finns i många kontorsarbeten.
Många sådana arbeten ställer kvalitativa krav utan kvantitativa gränser, menar Tommy Iseskog. Vi mäter arbetet kvantitativt, till exempel åtta timmar per dag, trots att gränserna är kvalitativa, genom att saker måste vara färdiga och vissa resultat ska uppnås.
– Den arbetande människan är i behov av avstämpling och andhämtning. Detta är svårt att uppnå i det moderna arbetslivet och särskilt i många kontorsarbeten, konstaterar Tommy Iseskog.
Förslaget, som är ute på remiss fram till mars i år, har fått kritik. Bland annat avstyrker Svenskt Näringsliv ett införande av den nya tillsynsmodellen.
”Utredningen har varken förmått visa att det finns ett behov av arbetsmiljömärkning eller att den föreslagna modellen kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Inte heller har det visats på vad sätt modellen skulle innebära positiva incitament för företagen och förstärka de ekonomiska och andra drivkrafterna för att uppnå förbättringar i arbetsmiljöarbetet”, står det bland annat i Svenskt Näringslivs remissvar.
– Det är anmärkningsvärt att ett förslag som är så kostsamt och ingripande får lov att vila på ett så bristfälligt underlag, skriver Eva Kovar, som också ingått i Styrmedelsutredningens referensgrupp.
Referensgruppen kan inte ställa sig bakom förslaget om en stärkt tillsyn med marknadsinslag.
”Vad är det för problem som screening och arbetsmiljömärkning skulle kunna vara svar på, vad skulle systemet egentligen mäta och på vad sätt skulle det bidra till en bättre arbetsmiljö”, är frågor som ledamöterna i referensgruppen ställer sig.
Förslaget beräknas medföra avsevärda statsfinansiella kostnader samt administrativa kostnader och dito börda för företagen. Kostnaden för Arbetsmiljöverket beräknas bli 600-800 miljoner kronor per år för personal samt 85-145 miljoner kronor i ökade kostnader för utbildning och infrastuktur.
Bland annat kommer drygt 700 inspektörer och cirka 30 årsarbetskrafter med olika expertkunskaper att behövas för att granska de i dag uppskattningsvis 350 000 arbetsställena i Sverige.
– Ett förslag som innebär så höga kostnader, därtill i en djup lågkonjunktur, måste föregås av en betydligt mer djupgående analys av potentiella föredelar, skriver referensgruppen .
Arbetsmiljöverket, som i grunden är positiv till införandet av tillsynsmodellen, menar att systemet bör höja medvetandet om arbetsmiljöfrågor och deras betydelse för hälsa och säkerhet. Dock bör ett pilotprojekt först göras, i syfte att i mindre skala utveckla och prova modellen.
Vidare anser Arbetsmiljöverket att trafikljusmodellen innebär en genomgripande ändring av verkets tillsynsmodell och därför bör övervägas mer noggrant. Även trafikljusmodellens rättsliga status och konsekvenserna av att ett arbetsställe placeras in på grönt, rött eller gult behöver utredas och klargöras.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
