I rapporten studeras brottsutsattas kontakter med samtliga delar av rättsväsendet. Studien bygger dels på Nationella trygghetsundersökningen, NTU, och dels på gruppintervjuer med ungdomar som utsatts för brott samt kvinnor och män som utsatts för relationsvåld.
Vad som är utmärkande i rapporten är att kvinnor och mycket unga brottsoffer, 16-19 år, har högre förtroende än övriga brottsoffer.
– Att kvinnor och unga brottsoffer har mer positiva erfarenheter än andra av sina kontakter med rättsväsendet kan bero på att många insatser har riktats mot just dem, säger Madeleine Blixt, en av utredarna bakom rapporten.
Vad som också är utmärkande är att ”otypiska” brottsoffer är mer kritiska till rättsväsendet.
Vad det gäller män som utsatts för våld i nära relationer genomsyras svaren i studien av en bristande tilltro. Ett återkommande tema i deras svar är att man inte lyssnat på dem och att rättsväsendet rentav försökt tysta dem.
En man säger följande i en intervju:
– Jag vet inte hur polis, åklagare och domstol tänker, men man kan ju tänka på två sätt. Det ena är ju att när män kommer och gör anmälningar om att de blivit utsatta för våld när de har barn, och de separerar i samband med det, då kan man tro att det är en taktisk manöver för att vinna vårdnaden och då kan man i och med det bli misstänkliggjord.
– Män utsätts också för relationsvåld, även om det inte är lika utbrett eller grovt som våldet mot kvinnor. Det är angeläget att alla brottsoffer ges samma förutsättningar i kontakten med rättsväsendet och andra myndigheter, säger Klara Hradilova Selin, utredare.
Vidare i studien framgår att äldre, utrikesfödda och lågutbildade liksom män har lägre förtroende för rättsväsendet. Förtroende är också lågt bland de som blivit utsatta för brott och de som valt att anmäla brott till polisen. Dessutom är förtroendet lägre bland de som utsatts för brott och medverkat i en rättegång än bland utsatta som inte varit i kontakt med domstol.
Rapporten visar också att desto länger in i rättsprocessen brottsoffer kommer, desto lägre blir förtroendet. Mest nöjda är brottsoffer med sitt målsägandebiträde.
Vidare framgår att var fjärde brottsoffer inte ser sig ha fått tillräcklig information inför rättegången och var sjätte upplever att det är svårt att förstå rättegången.
Förslag på åtgärder för att förbättra förtroendet för rättsväsendets är bland annat att polisen blir kan bli mer öppen för att män kan utsättas för våld av sin partner och agerar efter sedvanliga rutiner för anmälningsupptagning, utredning och information om de former av stöd och hjälp som kan finnas lokalt, då motsatsen upplevs som diskriminerande.
Ytterligare ett förslag är att åklagare, i egenskap av förundersökningsledare och den som väcker åtal, förklarar skälen till de beslut som tas på ett sätt som målsäganden förstår, skäl som är konkret hänförliga till det aktuella fallet.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
