Åklagaren i Sturebymålet, Jakob Holmberg, yrkade att de två 16-åringar som befunnits skyldiga till mord och anstiftan till mord skulle dömas fyra års sluten ungdomsvård vardera.
Hovrätten stannade liksom tingsrätten vid ett år och åtta månader.
Efter hovrättens dom har ett flertal läsare hört av sig med synpunkter på hur reglerna om påföljder för ungdomar är utformade. När vi ställde frågan om ungdomar borde kunna dömas till strängare straff svarade 63 procent ja. 32 procent svarade nej, övriga att de inte visste.
Mari Heidenborg, rådman och expert i den så kallade påföljdsutredningen, vill inte överdriva betydelsen av reaktioner efter uppmärksammade mål.
– Det är väldigt lätt att uttala sig. Det kan ju också bero på vilka det är som svarar, det kanske är folk som redan är av uppfattningen att straffen bör skärpas.
Undersökningar visar att vi generellt sett tenderar att vilja döma lägre än domstolarna berättar Mari Heidenborg.
– I Danmark har man gjort en undersökning där man låtit folk ta del av fiktiva rättsfall. De fick berätta vad de själva tyckte, och hur de trodde att domstolarna skulle döma. Det visade sig att folk dömde mildare än domstolarna, och att de trodde att domstolarna skulle döma mildare än de faktiskt gjorde.
Försökspersonerna mjuknade också i takt med att de satte sig in i fallen.
– Ju mer information personerna fick om gärningsmannen, desto mildare dömde de.
”Hårdare regler slår igenom även för unga”
I slutet av januari presenterades förslag till höjda straffnivåer för särskilt allvarliga våldsbrott. Syftet är, bland annat, att få domstolarna att döma mer i linje med allmänhetens uppfattning. Enligt förslaget ska synnerligen grov misshandel ge lägst fyra års fängelse. Försvårande och förmildrande omständigheter ska också ge större genomslag vid straffmätningen.
Vid tiden för mordet i Stureby var tio år det högsta tidsbestämda straffet för ungdomar tio år. Sommaren 2009 ändrades reglerna så att gärningsmän som inte fyllt 21 år numera kan dömas till 14 års fängelse för ett enstaka brott.
– Man fastställer alltid straffvärdet, efter det tar man hänsyn till åldern. Höjs straffvärdena så slår det också igenom för unga, säger Mari Heidenborg.
Påföljdsutredningen, som leds av hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, har bland annat i uppgift att titta på påföljderna för unga lagöverträdare. I direktiven uttalas i fråga om sluten ungdomsvård att det kan finnas behov av längre frihetsberövande för att möta även mycket allvarlig brottslighet.
– Det straffrättsliga ingripandet ska stå i proportion till brottets straffvärde, det kanske ska finnas en större tydlighet när det gäller ungdomar, säger Mari Heidenborg.
Fakta sluten ungdomsvård
1999 infördes regler om sluten ungdomsvård, ungdomsvård och ungdomstjänst. Syftet var att hantera unga brottslingar utanför Kriminalvården. Sluten ungdomsvård utdöms för gärningsmän som inte fyllt 18 år i fall då synnerliga skäl för fängelse föreligger.
Maximalt kan fyra års sluten ungdomsvård utdömas.Vården kan därefter fortsätta med stöd av LVU.
Varje år döms omkring hundra ungdomar till sluten ungdomsvård.Sammanlagt finns det 68 platser fördelade på sju särskilda ungdomshem runt om i landet.
Läs också:
”Fyra år är lång tid för en 16-åring”
Sturebymålet: Därför fastställer hovrätten tingsrättens dom
Åklagaren: En tragedi för alla inblandade
Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se
