Thomas Olsson berättar att han blivit illa berörd av utgången i vissa mål, och att de målen lever kvar.
– En sak är de mål där man har olika åsikter om saker och ting,
säger han.
– Man kan ha olika syn på hur lagen ska tolkas och på hur bevisning ska värderas. Men det finns ett fåtal mål där man är
övertygad om att utgången är felaktig och de målen lever kvar. Rinkebymordet är ett sådant exempel. Men å andra sidan blir ett
rättssystem aldrig perfekt.
Justitiekansler Anna Skarhed uttalade tidigare i en artikel på Dagens
juridik att varje felaktig dom är ett nederlag, men att det inte är märkligt om det någon gång blir fel.
Thomas Olsson instämmer delvis
– Domstolarna är verksamheter som drivs av människor och resningsinstitutet är en säkerhetsventil i denna verksamhet. Men det beror också på hur man väljer att fördela ansvaret, domstolar har idag ingen skyldighet att hjälpa enskilda med att granska utredningar, det överlåts idag till journalister och oavlönade advokater.
Skarhed är tveksam till om en särskild resningsmyndighet skulle leda till ökad rättssäkerhet.Thomas Olsson är av annan uppfattning:
-Det är min bestämda uppfattning att det inte finns några argument
för att man i ett samhälle ska kunna frånhända sig denna granskning. Det är en del av samhällets ansvar. En separat myndighet skulle vara
enskilda behjälpliga och utreda tvivelaktiga utredningar. Det skulle öka rättssäkerheten.
Han påpekar att det är svårt att på ett övergripande plan svara på hur det står till med rättssäkerheten i Sverige.
– Ja, hur mår rättssäkerheten egentligen? Det som har varit ett
problem ur rättssäkerhetsperspektiv under en period på 10 – 20 år i Sverige, är att domstolarna har varit under inflytande av ideologiska övertygelser, nämligen att man med hjälp av olika terapeutiska metoder
kan återskapa minnen av trauma. Främst rör det sig om sexualbrott och
Quick utgör därmed ett speciellt mål i dessa sammanhang. Motorn i Quick-målen är dock densamma, det kretsar kring psykologiska teorier.
Thomas Olsson menar att det har funnits en ideologisk överbyggnad som
har gjort att man i vissa typer av mål har varit väldigt ideologiskt härjad i sina bedömningar och därmed gett avkall på beviskrav.
– Detta är märkligt. När det smyger sig in en samhällsvärdering i
domstolarna och man mer blir intresserad av att avslöja och utreda en viss brottslighet än att bara pröva bevisning, då är alltid risken att rättssäkerheten får stryka på foten.
Det första resningsfall Thomas Olsson hade, ”fallet Ulf” 2004, rörde sexualbrott. En flickas pappa och en bekant till pappan fälldes för sexuella övergrepp mot flickan till åtta års fängelse. En tid efter det att hovrätten meddelat beslut om fällande dom, drog dock flickan
tillbaka sin berättelse och uppgav att hon ljugit om övergreppen.
Enligt Thomas Olsson framgår det av domen att domstolen under rättegången ansett att flickan varit trovärdigheten själv.
– Det fallet Ulf har gemensamt med Quick är att historierna växt fram under terapibehandlingar och att det från domstolarnas sida
verkar finnas någon slags världsbild som inrymmer väldigt märkliga påståenden. I den här världsbilden kan något som för en utomstående framstår som väldigt märkligt te sig som helt naturligt.
Kan du nämna något exempel på det?
– Flickan berättade i fallet Ulf om ett besök på en porrklubb i Stockholm. Denna klubb besökte hon tillsammans med hennes pappa och hon berättade om hur det satt män där som spelade kort och att det dansade nakna flickor. Sedan kom ägaren som enligt flickan såg ut som en indian. Han sa till hennes pappa att eftersom hon bara var tretton år så fick hon inte börja jobba där utan att hon måste vänta tills hon blev 15.
Thomas Olsson säger att domstolen i domen skrivit att man försökt hitta den klubb som flickan berättat om, men att man inte har lyckats.
– Detta tar domstolen inte hänsyn till i sin bedömning utan verkar
anta att det ju är självklart att sådana klubbar finns. I samband med att jag tog mig an fallet diskuterade jag klubben med polisens prostitutionsgrupp och de berättade att några sådana klubbar inte existerade i Stockholm! De hade aldrig hört talas om varken klubben eller en ägare som skulle ha sett ut som en indian.
Thomas Olsson menar att samma världsbild reflekteras i Quick-målen.
– Han mördar pojkar, flickor, ungdomar och turistpar i 40-årsåldern.
Han fladdrar runt i hela landet och slår ihjäl folk till höger och vänster med diverse tillhyggen. Ibland äter han upp dem och ibland inte. Ingen stannar någonsin upp och tänker ”Wow, kan det verkligen gå till på det här sättet?”
Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se
Bild: Johan Engman/Scanpix
