Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning.
På EBM arbetar cirka 400 specialutbildade åklagare, poliser, ekorevisorer, analytiker och ekosekreterare samt specialister. EBM:s anslag för 2010 är cirka 408 miljoner kronor, en siffra som enligt myndigheten bör jämföras med att ekobrotten kostar samhället mer än 100-150 miljarder kronor om året.
Dagens Juridik har pratat med Advokat Per E Samuelson, delägare i Advokatfirman Samuelson, Schönmeyr & Wall, om försvarsadvokaternas möjligheter att tillvarata klienternas intressen på ett rättsäkert sätt i just ekomål.
– I praktiken går det inte, nästan alla resurser går till åklagaren vilket är tänkt att uppvägas av dennes objektivitetsplikt och bevisbörda. Men i praktiken haltar det, säger Per E Samuelson.
EBM:s rapport ”Omvärlds- och hotbildsanalys 2009” ligger till grund för den strategiska inriktningen av myndighetens resurser. Enligt rapporten har de brottsbekämpande myndigheternas mobilisering mot den organiserade brottsligheten intensifierats under 2009.
EBM har i rapporten uppmärksammat att anmälningsstatistik tyder på att den ekonomiska brottsligheten tenderar att bli allt grövre samt att den ofta är ett led i organiserad multikriminell verksamhet. Rapporten konstaterar även att den gränsöverskridande brottsligheten ökar i omfattning vilket innebär att ärenden blir mer svårutredda och tar mer resurser i anspråk. EBM anser att även relativt enkla ärenden blir besvärligare och mer tidskrävande att utreda.
Rapporten anger bland annat att den allvarliga och grova ekonomiska brottsligheten är komplex, svårutredd och resurskrävande samt att brottsligheten ofta har internationell koppling och omfattar stora ekonomiska värden.
Enligt rapporten utgör dock omkring hälften av de inkommande anmälningarna till EBM mindre avancerad brottslighet, brott som sällan berör större värden. EBM konstaterar att denna typ av brottslighet utgör ett hot mot samhället eftersom den är så utbredd. Brotten är som regel varken planerade eller särskilt avancerade och ställer vanligen inte heller krav på omfattande utredningsåtgärder.
De upptäcks oftast i samband med en revision eller en konkurs och en vanlig förklaring anges även av EBM vara enbart okunskap.
Rapporten anger även att antalet konkurser ökat kraftigt under 2009 och att brott upptäckts i var tredje konkurs.
”EBM har haft en medveten strategi att välja enkla mål”
EBM anger på myndighetens hemsida att omkring 90 procent av alla väckta åtal leder till fällande domar, vilket är siffror som ligger i linje med åklagarväsendet i stort. För ett par år sedan talades det om att EBM inte tycktes klara av de svåra ekobrottslingarna utan hellre gav sig på småföretagare som råket illa ut i konkurser och brustit i bokföringen.
Förhåller sig fortfarande på det sättet?
– Nej, nu är det ännu värre, statistiken är direkt missvisande. EBM har haft en medveten strategi att välja enkla mål, antingen väcker de inte åtal i de svåra målen eller så förlorar de, menar Per E Samuelson.
– År 2005 infördes till och med en ny typ av brott för att bättra på EBM:s statistik. Lagen innebär att en företagare som inte lämnar in årsredovisningen i tid får bötesstraff.
Vinner EBM 90 procent av de större större och mer uppmärksammade målen?
– Absolut inte. Jag skulle uppskatta att EBM vinner omkring 25 procent av dessa mål. Det är ett stort problem att EBM fördelar sina resurser på detta sätt.
EBM är själva nöjda med år 2009. Enligt EBM:s rapport ska fyra områden fortsätta att prioriteras år 2010; grov och organiserad brottslighet, finansmarknadsbrottslighet, återförande av brottsvinster samt det internationella samarbetet.
– Skickliga medarbetare har tillsammans med vässade arbetsmetoder grundlagt de goda resultaten. Förutsättningarna för Ekobrottsmyndigheten att arbeta vidare snabbt, rättssäkert och resurseffektivt är mycket goda, säger EBM:s generaldirektör Gudrun Antemar i ett pressmeddelande.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
