En 31-årig man var butikschef för en Lidlbutik under år 2008. Han slutade i september 2008 på grund av att ledningen inte var nöjd med hans arbetsinsatser och kort därefter upptäcktes det att det saknades 776 560 kronor i kontanter i butikens kassaskåp.
Vid en samlad bedömning fann tingsrätten att mannen tagit pengarna och dömde honom därför för grov förskingring till fängelse i ett år och två månader samt till att betala LIdl 776 560 kronor i skadestånd.
Hovrätten konstaterar att det saknas så kallad kausal bevisning i målet och att den bevisning som åklagaren lagt fram är av indiciekaraktär, så kallad struktural bevisning. Hovrätten hänvisar till NJA 1991 s. 56 och konstaterar vidare att sådan bevisning är tillräcklig för en fällande dom om den klargör de väsentliga delarna samt positivt knyter den tilltalade till brottet.
Hovrätten konstaterar därefter att det står klar att mannen levt över sina tillgångar med hänsyn till hans konsumtion och lön. Hovrätten beaktar även att mannen redan innan uppsägningen hade bokat en enkelbiljett till Thailand vilket mannen inte kunnat lämna någon rimlig förklaring till. Även hans hantering av pengarna och agerande vid ett väktarbesök gör att hovrätten sammantaget finner att det är ställt utom rimligt tvivel att mannen tog pengarna.
I fråga om påföljd och skadestånd gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten och fastställer tingsrättens domslut.
En av domarna var skiljaktig och menar att andra gärningsmän inte är uteslutna.
