För att Högsta domstolen ska ta upp ett ärende för prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Med anledning av en ny kommande lagstiftning och en ny straffskala anser Riksåklagaren att så inte är fallet.
– Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Riksåklagaren Anders Perklev.
När brotten begicks i Sturebymålet var straffskalan för mord fängelse i tio år eller livstidsfängelse. Samma straffskala gällde för anstiftan till mord.
De båda 16-åringarna dömdes i hovrätten för mord och anstiftan till mord till ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård, vilket motsvarar tio års fängelse för en vuxen person.
Men sedan den första juli förra året är straffskalan fängelse i minst tio år och högst 18 år eller livstid.
Vidare har regeringen nyligen föreslagit en ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd.
Ändringarna, som föreslås träda i kraft den första juli i år, syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott.
– Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger Anders Perklev som menar att det starkt kan ifrågasättas om påföljden för de båda 16-åringarna står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts.
