Skyldigheten följer av genomförandet av det tredje penningtvättsdirektivet. Direktivet infördes för drygt ett år sedan i svensk rätt genom lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom utbildning, administration och rutiner ska Sveriges advokater och advokatbyråer följa den nya regleringen.
I syfte att uppnå ett väl fungerande tillsynssystem och som en följd av de lagliga skyldigheterna har Advokatsamfundet beslutat att i vissa fall bedriva en mer proaktiv tillsyn. En aktiv tillsyn ökar enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg nämligen samhällets förtroende för advokatväsendet och även för samfundet.
Genom den proaktiva tillsynen kommer Advokatsamfundet att begära in skriftlig information från Sveriges advokatbyråer samt göra vissa föranmälda besök. Men några gryningsräder planerar man inte.
– Den proaktiva tillsynen innebär i huvudsak att tillsynsåtgärderna ska kunna initieras såväl på förekommen anledning, som på slumpmässiga grunder. Det är i första hand fråga om ett skriftligt informationsinhämtande, medan föranmälda byråbesök kommer att ske. Några gryningsräder är inte aktuella eftersom samfundet inte funnit det vare sig ändamålsenligt, lämpligt eller önskvärt, förklarar Anne Ramberg.
Och att Advokatsamfundet är bäst lämpat att utöva den erfordrade tillsynen tvivlar hon inte på.
– Självfallet är Advokatsamfundet bäst lämpat att utöva tillsyn över advokater, även i fråga om efterlevnad av penningtvättsregleringen. Detta följer ju även direkt av lag, såväl rättegångsbalk som penningtvättslag.
Fredrik Olsson vid Finansdepartementet håller med om att lägga tillsynsansvaret på Advokatsamfundet är den bästa lösningen. Eftersom samfundet vägleder advokater på ett sätt som det alltid reglerat kåren på menar han att det förmodligen är den naturliga lösningen.
Text: Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
