Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, skulle analysera om de benbitar som använts som bevis mot Thomas Quick i fallet Therese Johannesen kom från ett djur eller en människa. På torsdagen meddelade SKL att det i själva verket inte rör sig om skelettdelar. Vad materialet består av är ännu okänt.
”Benresterna” var brända och kunde därför inte DNA-testas med den teknik som fanns tillgänglig vid 90-talets slut. Två professorer bedömde dock efter en ”okulär besiktning” att materialet ”med stor sannolikhet härstammar från en människa, troligen från en yngre person”.
– Att man haft så fel är helt makalöst. Det här kommer alltså från en osteolog, en expert på ben.
Det säger advokat Martin Cullberg, som tillsammans med kollegan Thomas Olsson företräder Thomas Quick, numera Sture Bergwall.
Överåklagare Björn Ericsson säger till TT att omständigheten inte var utan betydelse för utgången i målet.
– Det skulle gagna rättssäkerheten om man i större utsträckning hämtade in second opinions. Har man en uppfattning från en uppenbart inkompetent person blir den gällande, säger Martin Cullberg.
Har domstolar för stor tilltro till experter?
– Domare har en stor tilltro till experter, det är ingen som kan säga att experterna har fel och då blir det problematiskt.
Cullberg påpekar dock att det varit svårt för domstolen att upptäcka bristerna i utredningen.
– Jag är av uppfattningen att domstolen haft begränsade möjligheter att se igenom åklagarens påståenden. De har serverats en angenäm lösning och sedan har man tuggat i sig den. Vi har sett att utredarna och åklagaren haft stor inverkan på vad som sagts, säger Martin Cullberg.
Som exempel nämner han att utredaren Seppo Penttinen justerat uttalanden från experter för att ge dem större tyngd.
– Vi har hittat ett faxmeddelande med ett preliminäryttrande från en expert som säger att det ”eventuellt” kan vara ben. På faxen skrev Seppo Penttinen att det svagare yttrandet skulle komma att stärkas med en annan skrivning inför rättegången.
Får man göra så?
– Nej, det anser jag att man inte får. Och detta är alltså bara ett exempel.
I veckan skrev journalisten Hannes Råstam, som i helgen kan komma att tilldelas Guldspaden för sina dokumentärer om Thomas Quick, att polisen i Sundsvall undanhållit material som talar till Sture Bergwalls fördel.
Är ni kritiska till att materialet inte förts in i förundersökningen?
– Vi är framför allt kritiska till att handlingarna inte diarieförts och arkiverats på rätt sätt. De har varit omöjliga att identifiera. Vi har ju begärt ut material och fått avslag, det är först när polisen begär ut det som man släpper detta.
Martin Cullberg och Thomas Olsson planerar att lämna in resningsansökan rörande Therese Johannesen före månadsskiftet. Därefter kommer Sture Bergwall söka resning rörande de återstående sex morden.
– Så fort vi lämnat in går vi vidare, vi tar resningsansökningarna en och en. Vi har gjort bedömningen att vi får ett bättre fokus om vi tar dem en i taget.
Är fallet Quick så unikt som det sägs?
– Det är unikt på det sättet att man hoppat förbi rättegångsbalkens regler. Det är också unikt så till vida att åklagare och poliser bedrivit brottslig verksamhet.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Maja Suslin/Scanpix
