Efter att en bostadsrättsinnehavare sålt sin bostad och begärt uppskovsavdrag på vinsten i enligheten med 47 kapitlet, 1 § inkomstskattelagen, avslog Skatteverket delvis begäran om uppskovsavdrag med grunden att det skulle vara fråga om två separata bostadsrätter, och att endast en av dem kunde anses uppfylla definitionen av ”ursprungsbostad”.
Bostadsrättsinnehavaren hade förvärvat en del av det gemensamma vindsutrymmet och sammanfogat detta med sin ursprungliga lägenhet. I bostadsrättsföreningens förteckning hade vindsutrymmet dock upptagits som en separat bostadsrätt med separat nummer, och andelstalen i föreningen hade inte justerats.
Skatteverket anförde därför att endast uppskovsavdrag för den ursprungliga bostadsrätten kunde medges och att kapitalvinsten för vindsutrymmet skulle tas upp till omedelbar beskattning.
Bostadsrättsinnehavaren överklagade Skatteverkets beslut och invände i länsrätten att vindsutrymmet, då det saknade faciliteter nödvändiga för ett eget boende, måste anses utgöra en gemensam bostad tillsammans med den ursprungliga bostadsrätten.
Länsrätten instämde i bedömningen, och uttalade att det fanns ett ostridigt funktionellt samband mellan de båda bostadsrätterna då dessa disponerades som en lägenhet.
Uppskovsavdragsbestämmelsens syfte, att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden, talade även det för samma bedömning enligt domstolen, som i sitt domslut ändrade Skatteverkets beslut och förklarade att lägenheterna vid beräkning av uppskovsavdrag skulle anses utgöra en gemensam ursprungsbostad.
Kammarrätten fastställer nu, efter Skatteverkets överklagan, länsrättens dom, och uttalar i sina domskäl särskilt att det inte finns någon begränsning i aktuell lagtext som medför att begreppet ursprungsbostad endast skulle kunna anses innefatta en enda bostadsrätt.
Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se
