Vem blir skiljeman?

Alla som deltar i ett skiljeförfarande påverkar processens genomförande och därmed också slutresultatet.

Skiljemännen har naturligtvis en särskilt viktig ställning i ett skiljeförfarande och skiljemännens agerande är på många sätt avgörande för parternas förtroende för processen. Det är av naturliga skäl lättare för en part att acceptera en förlust om skiljemännen har gjort ett gott arbete och behandlat parterna lika. Det är därför mycket tillfredsställande att konstatera att de svenska ombud som deltagit i SCC-förfaranden är nöjda eller mycket nöjda med dem som har varit skiljemän.

Av SCCs Användarundersökning för 2009 framgår att

• 88 procent anser att ordföranden i skiljenämnden utfört sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt
• 96 procent anser att ordföranden utnyttjade tiden effektivt
• 93 procent anser att ordföranden lyssnade på båda parter i samma utsträckning

När SCC utser skiljemän tittar vi på dels vilken kompetens som krävs i form kunskaper i materiell rätt, dels vilken skiljedomserfarenhet som krävs. Kravet på materiella kunskaper är beroende av såväl hur specialiserat området är och hur komplicerade frågor inom det området målet rör. På samma sätt är kravet på skiljedomserfarenhet högre om målet är komplicerat i sak eller processuellt, om det är många parter inblandade och om det finns motsättningar mellan parterna. Andra frågor som begränsar urvalet av personer är parternas geografiska placering och skiljeförfarandets säte samt i internationella mål även tillämplig lag, språket för förfarandet och neutralitetskravet för den som är ordförande eller ensam skiljeman.

Förmågan att processleda, förmågan att utnyttja skiljeförfarandets inneboende flexibilitet med bibehållen auktoritet och förmågan att ge båda parter samma utrymme att på lika villkor utföra sin talan kan inte överskattas. Dessa förmågor är många gånger helt avgörande vid valet av ordförande och ensamma skiljemän. Har man inte dessa förmågor kan man inte komma ifråga för dessa poster. När det gäller utseenden av medskiljemän är kraven på processledningsförmåga och skiljedomserfarenhet lägre och här blir kunskapen i den materiella rätten och förmågan att bidra konstruktivt vid överläggningar viktigare.

Parternas respekt och förtroende för skiljemannen och därmed för skiljeförfarandet påverkas också av skiljemannens personliga egenskaper och utstrålning vilket gör att gör att personens ålder också har en viss betydelse. Bland de tio personer som har utsetts flest gånger av SCC är medelåldern 62 år och bland de tio personer som har utsetts flest gånger av parter är medelåldern 64 år medan genomsnittsåldern bland de tio mest anlitade ombuden i SCC-förfaranden ligger på 52 år.

Men det betyder inte att det är omöjligt för yngre personer att bli skiljemän. Det pågår ett föryngringsarbete inom skiljemannakåren och en hel del nya namn har kommit fram under de senaste åren. Den yngsta person som hittills har utsetts till skiljeman av SCC var 35 år vid utseendetillfället och den yngsta person som har utsetts till skiljeman av en part i ett SCC-förfarande var 39 år vid utseendetillfället. Det är faktiskt en mindre revolution med tanke på hur det såg ut för bara några år sedan. För kvinnorna går det långsammare att komma in även om trenden är positiv. Tre procent av alla SCC-uppdrag har gått till en kvinna och de kvinnor som utses har i genomsnitt fått 2,6 uppdrag per person jämfört med männen som i genomsnitt har fått 5,4 uppdrag per person.

Av de tio personer som utses oftast av SCC återkommer tre personer bland de tio personer som har blivit partsutsedd flest gånger. Av det kan man dra slutsatsen att de personkretsar som SCC och parterna väljer skiljemän från överlappar endast delvis varandra vilket bekräftas när man jämför samtliga personer som har utsetts av SCC med samtliga personer som har utsetts av en part. Den krets av personer som parterna väljer skiljemän från är också betydligt vidare än den personkrets som SCC utser skiljemän från. Under de senaste fem åren har SCC gett uppdrag till 121 personer medan parterna har spridit uppdragen bland hela 270 personer. Av de partsutsedda skiljemännen är det därför många som bara har utsetts en gång och som inte har någon tidigare erfarenhet av skiljeförfarande.

Tittar man vidare på skiljemännens geografiska spridning bland SCC-utsedda skiljemän så går flest uppdrag, 84 procent till Stockholm, inklusive Uppsala. Malmö, inklusive Helsingborg och Lund, får 10 procent av alla uppdrag, Göteborg får 5 procent och övriga landet får knappt 1 procent av alla uppdrag. I förhållande till skiljeförfarandets säte får stockholmsbaserade personer något fler uppdrag än vad valet av säte motiverar, personer verksamma i Malmöområdet får lika många uppdrag som följer av valen av säte medan personer verksamma i Göteborg får en lägre andel av uppdragen än andelen mål med säte på orten. Endast 10 procent av uppdragen i mål med säte i övriga landet går till en person som är baserad utanför storstadsregionerna.

Skiljemännens yrke är en fråga som ibland diskuteras. Det finns t.ex. en förutfattad mening att det främst är domare som utses som skiljemän. Av SCCs statistik framgår det att av de personer som har utsetts som skiljemän av SCC är 67 procent advokater, 28 procent är domare (ungefär hälften är pensionärer) och 4 procent är professorer. Advokaterna har fått 73 procent av alla uppdrag, domarna har fått 24 procent av alla uppdrag och professorerna 3 procent av alla uppdrag. Advokater har fått i genomsnitt 5,7 uppdrag per person, domare 4,5 uppdrag per person och professorer 3,8 uppdrag per person.

Andelen uppdrag som går till domare minskar stadigt. Under perioden 2003-2009 gick alltså 24 procent av alla uppdrag till en domare. Under de tre senaste åren gick knappt 17 procent av alla uppdrag till en domare och under förra året bara 13 procent. Andelen advokater som utses har ökat i motsvarande grad.

* Siffrorna avser svenska skiljeförfaranden under åren 2003-2009 om inget annat anges.


Linn Bergman
Biträdande generalsekreterare vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut

Kommentera artikeln