Hans Elliot har sysslat med insolvensrätt i sedan 1980-talet och undervisat i ämnet i över tjugo år. Han har även producerat artiklar och böcker i konkursrätt, däribland Konkurspraktikan. Nyligen kom även Rekonstruktionspraktikan ut.
Rekontruktionspraktikan är närmast att betrakta som en manual eller en minneslista för hantering av de delar av företagsrekonstrution som är reglerade i lagen om företagsrekosntruktion och i lönegarantilagen med tillägg av delar av annan lagstiftning, berättar författaren.
– Det främsta syftet med Praktikan är att ge de som arbetar med företagsrekonstruktion en enkel men välfylld handledning för att rätt och snabbt kunna hantera främst formaliadelen av rekonstruktionsförfarandet utan att behöva ta till akademiska avhandlingar eller svårlästa anvisningar av annat slag.
Ett ytterligare syfte med såväl Rekonstruktionspraktikan som Konkurspraktikan är att de ska kunna användas som verktyg i kvalitetssäkring av insolvenshantering.
– Därtill finns det en inneboende ambition från min sida att skapa en praktisk överblick av regelverket om företagsrekonstruktion som bidrag till arbetet med att förbättra det. Man ser ofta fel och brister i regelverk när man strukturerar innehållet efter dess praktiska hantering. Lagstiftningen har ofta en struktur som är annorlunda och som inte sällan tar utgångspunkt i domstolarnas hantering, säger Hans Elliot.
Rekonstruktionspraktikan vänder sig till var och en som praktiskt sysslar med företagsrekonstruktion, såväl jurister som assisterande personal. Den kan användas som uppslagsbok, handbok och kursmaterial.
– Tanken är att den ska finnas i varje användares handbibliotek, att användas som komplement till annan litteratur. Det bör till och med vara så att användaren tar Praktikan till utgångspunkt för att därefter gå vidare till annan litteratur.
Någon direkt anknytning till aktuella händelser finns inte, menar Hans Elliot, som ändå tar upp Saab-rekonstruktionsförsöket.
– Det skulle möjligen vara i den meningen att rekonstruktionsförfarandet kanske på grund därav har fått ett uppsving vilket skulle kunna öka behovet av en Rekonstruktionspraktika, säger han.
Uppdatering på området sker på samma sätt som med annan juridik, konstaterar Hans Elliot. Men det finns också skillnader.
– Företagsrekonstruktion har många dimensioner som inte hör juridiken till varav ekonomi och kunskaper i företagandets praktiska villkor står i förgrunden. Kunskapsinhämtning på dessa utanför juridiken liggande områden är besvärligare, det säger sig självt. En företagsdoktor, vilket rekonstruktören är, bör besitta talanger som kanske inte hittas i litteratur, framför allt förmåga att lösa företagsekonomiska problem och att få andra att följa anvisningarna för problemens lösning.
Hans Elliots råd är att först försöka skapa en enkel struktur över det problem som ska lösas, för att därefter förutsättningslös försöka se problemet ur så många synvinklar som möjligt. Det viktigt att formulera problemet eller frågan på rätt sätt, gör man inte det så hittar man aldrig svaret, säger han.
– Men man måste också acceptera det faktum att vissa problem eller frågor inte har någon lösning eller något svar, i vart fall inte någon av rättsordningen eller i litteratur given. Tillspetsat kan man då stärka sig med att detta är det bästa av tillstånd, man kan då välja den lösning som passar bäst utan att någon har stöd för påstående om att det var fel.
Hans Elliot är verksam vid advokatfirman Glimstedt.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
