Sture Bergwall, mer känd som Thomas Quick, har erkänt fler än 30 mord. Av dessa har han dömts för åtta. Morden ska ha begåtts i Sverige och i Norge mellan åren 1976-1988. Till grund för de fällande domarna lades främst Quicks egna erkännanden och de uppgifter han lämnat om brotten och brottsoffren.
Sture Bergwall tog tillbaka erkännandena i en dokumentär som sändes i SVT i december 2008. Ett år senare beviljades han resning i ett av målen. Sture Bergwall väntas lämna in sin andra resningsansökan inom kort. Hans advokater, Thomas Olsson och Martin Cullberg, har uppgett att de avser att söka resning för samtliga mord deras klient dömts för.
Journalisten Hannes Råstam, som ligger bakom Dokument Inifråns dokumentärer om Quick, är övertygad om att Sture Bergwall kommer att frias i samtliga fall. Här är några av hans argument:
Brister i utredningarna har inte lagts fram för domstolen.
Quick har svarat fel på väldigt många av polisens frågor.
Thomas Quick hade, under den tid som han satt på öppen anstalt, möjlighet att i media läsa på om morden.
Quick har inte berättat om de sexuella övergrepp som Thomas Blomgren utsatts för. Dessutom har Thomas Quick alibi då han vid tiden för mordet konfirmerades.
Det finns Inga bevis, enbart erkännanden.
Thomas Quick visste ingenting vid tiden för de första polisförhören.
Det fanns en förväntan på Säter om att han hade begått brott. Detta blev utgångspunkten i terapin.
De flesta brottsanklagelser mot Quick anklagelser är hörsägen, outredda och påstådda händelser. Två åtal, utöver morddomarna, har han erkänt och blivit dömd för.
Quick kan uteslutas som gärningsman i mordet på Thomas Blomgren år 1964, då vittnen berättat att Thomas Blomgren setts i sällskap med en medelålders man.
Quick är född år 1950 och var därmed tonåring vid tiden för mordet.
Det talas om en medgärningsman vid mordet på det holländska paret. Detta har inte följts upp.
Thomas Quick har tagit tillbaka sina erkännanden. Han erkände för att få mediciner och uppmärksamhet.
Man övertolkar bevis, som benbitarna som visade sig inte vara ben.
Blodfläcken innanför Levis brynja är spår efter att gärningsmannen letat efter pengar.
Gubb-Jan Stigson, kriminalreporter på Dalademokraten, har under lång tid tagit ställning för Sture Bergwalls skuld. Han framhåller bland annat följande:
Quick pekade ut platsen där han sagt att han mördat och grävt ner Johan Asplund. En specialhund som tränats för att leta efter döda människor markerade ”död människa” på platsen.
Quick berättade att han vid mordet på Marinus Stegehuis stuckit en kniv i mannens hals för att skära av huvudet från kroppen. Enligt rättsläkaren skiljer sig såret på mannens hals från övriga sår. Quick har dessutom berättat vilka knivhugg som träffat ben och vilka som lätt glidit in i kroppen.
I skogen där Thomas uppgett att han mördat Therese Johannesen har hundar vidare markerat ”död människa”. Thomas har berättat om skåror i träd som daterats till samma år som Therese försvann.
De brända benbitarna. SKL:s analys visar dock att det inte rör sig om ben. Analysen har föranlett debatt om vilken betydelse ”benresterna” haft för utgången i målet.
Thomas Quick hittade till den plats där Trine Jensen blivit mördad, och kände vidare till att hon dödats med sin egen väskrem.
Thomas Quick visste att Gry Storvik dödats liggande på rygg, trots att hon återfanns liggande framstupa.
Thomas Quick visste att Therese Johannesen hade böjveckseksem.
Under en försöksutskrivning 1974 knivskar han en bekant. Detta ledde dock till åtalsunderlåtelse eftersom han redan var intagen.
I en dom i länsrätten 2008 uttalade domstolen att risken för återfall i allvarlig brottslighet bedömdes som hög.
Quick har berättat att han smekte Yenon Levis kropp innanför kläderna.
Utsmetat blod hittades under Yenon Levis brynja.
Felaktiga uppgifter kring hur Levi mördats florerade i media. Thomas Quick har istället beskrivit en skada likt en halv tennisboll. Han har på en docka ritat hur blodet flutit längs Levis kropp. Han har dessutom berättat om en axelskada som aldrig omnämnts i media.
Så argumenterar Sture Bergwalls advokat Thomas Olsson:
Bevis har undanhållits domstolen.
De personer som omgivit Quick har agerat som om de varit medlemmar i en sekt.
Polisen har genom förhör avslöjat för Thomas Quick vad han ska svara på deras frågor.
Mycket av den information som Thomas lämnat kring morden är sådan information som funnits tillgänglig för allmänheten i media.
Han har erkänt för att få bekräftelse och tillgång till droger.
Läs också:
Så fick han Quick att berätta
Quickdomare trädde fram i SVT Debatt
Roberth Nordh: ”Svårt ifrågasätta expertvittnen”
Forskare: Uppmärksammade mål skapar panik i medierna
”Quick har varit mångas livsprojekt”
Frida Bogenkrans
Fredrik Olsson
red@dagensjuridik.se
