HD oenig om dubbelbestraffning

HD har fattat beslut i två brottmål i frågan huruvida utdömande av skattetillägg samt åtal för skattebrott strider mot Europakonventionens fjärde artikel om förbudet mot dubbelbestraffning.

I det ena målet (B 2509-09) dömde tingsrätten år 2008 en man för grovt skattebrott då mannen genom oriktiga uppgifter försökt undanhålla skatt om nära på tre miljoner kronor. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. I det andra målet (B 5498-09) påförde kammarrätten år 2007 en man skattetillägg då denne i sin inkomstdeklaration lämnat oriktiga uppgifter angående kapitalförluster om två miljoner kronor .

Tingsrätten dömde därefter mannen för grovt skattebrott då han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktiga uppgifter som gett upphov till fara för att skatt skulle undandras.

HD förklarar i det första målet att det inte föreligger några hinder för att bifalla åtalet mot mannen även om skattetillägg påförts honom. HD slår inledningsvis fast att den grundläggande frågan i målet är huruvida det svenska systemet med dubbla sanktioner för oriktiga uppgifter i skatteförfarandet, kan anses vara förenligt med Europakonventionens fjärde artikel eller om det strider mot principen om ”ne bis in idem”.

HD konstaterar vidare att då frågan senast var uppe för diskussion i regeringen ansågs regelverket vara förenligt med konventionen då det i artikelns mening var olika brott som låg till grund för sanktionerna. Detta beslut har sedan fått stöd i Europadomstolens praxis. Det finns vidare ett visst utrymme i Europadomstolens praxis för att skilda organ vid skilda tillfällen ska kunna fatta beslut om sanktioner gällande samma ”brott”.

HD anser härmed att det förvisso kan råda delade åsikter i huruvida det svenska systemet är konventionsenligt eller ej, men att något klart stöd för att så skulle vara fallet inte finns. Därmed slår HD fast att något hinder för att döma mannen för skattebrott inte föreligger.

Två ledamöter, däribland ordföranden, var skiljaktiga i frågan. De skiljaktiga anser dels att det förvisso lämnas ett visst utrymme i Europadomstolens praxis för att flera sanktioner ska kunna tillåtas, men att detta enbart gäller då ”brottet” inte blir föremål för en helt ny prövning. Då en allmän domstols prövning av ett åtal innebär en helt ny prövning, finns det därmed stöd för att se det som att ett lagakraftvunnet beslut om skattetillägg hindrar en prövning av åtal om skattebrott. Hinder föreligger även vid icke lagkraftvunna beslut, då Europadomstolens utvidgning av res judicata-begreppet borde innebära motsvarande utvidgning av lis pendens-regeln.

Ytterligare en ledamot var skiljaktig beträffande domens motivering.
HD gör samma bedömning i det andra målet som i det första målet.

red@dagensjuridik.se