Det ska bli enklare att låta allmänheten ta del av upphovsrättsligt skyddade verk. Samtidigt ska upphovsmännen ges ett starkare skydd i den digitala världen. Det föreslår Upphovsrättsutredningen i sitt delbetänkande Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).
Som särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av upphovsrättens övergång i avtalsförhållanden, fick professor Jan Rosén i uppgift att se över ett antal frågor som bland annat rörde massutnyttjande av verk och andra prestationer på grundval av avtalslicenser.
Under förra veckan lämnade Rosén över delbetänkandet till justitieminister Beatrice Ask.
– ”Avtalad upphovsrätt” är en titel som är lätt att säga men som rör många separata spörsmål. Så inledde Jan Rosén torsdagens pressträff.
Ambitionen är att erbjuda klara och begripliga avtalsregler, att underlätta användningen av upphovsrättsligt skyddade verk och låta litteratur, konst och musik nå ut till allmänheten.
– Upphovsrätten är en civil rätt till förmån för upphovsmännen och allt eftersom marknaden blir mer komplex och spretig ställs högre krav på att rättigheterna fungerar väl överallt, menar Rosén.
I betänkandet förslås nya regler om avtalslicensbestämmelser i upphovsrättslagens tredje kapitel. Bland annat vill utredningen införa en bestämmelse om tolkning av avtal och en allmän bestämmelse om skyldighet att nyttja rättigheter som förvärvats med ensamrätt. Upphovsmannen ska presumeras ha rätt till ersättning vid överlåtelse eller upplåtelse, och ska vid royaltyavtal få en avräkning en gång om året.
Vidare ska det bli lättare för arkiv och bibliotek att digitalisera och tillgängliggöra samlingar av skyddade verk på nätet.
– Utan att vi tappar bort upphovsmännen ska vi öppna upp för bibliotek och arkiv som har de stora repertoarerna att göra dessa tillgängliga för den intresserade allmänheten, säger Rosén.
Förslaget bygger således på en balans mellan upphovsmannens skydd och vikten av att tillgängliggöra material för allmänheten.
– Syftet är inte att etablera en stel ordning där en avtalspart kan diktera sig fram på marknaden. Vi måste hitta anpassade lösningar till denna miljö, säger Rosén.
Balansen ska säkerställas bland annat genom att olika organisationer som företräder upphovsmän, såsom STIM och Ifpi, ska få mandat att utveckla den kollektiva licensieringen.
I anställningsförhållanden innebär förslaget att arbetsgivaren ska tillförsäkras en begränsad nyttjanderätt till upphovsrättsligt skyddade verk. Enligt Rosén innebär inte arbetsgivarens lagstadgade nyttjanderätt en inskränkning i den anställdes rätt, utan i praktiken kan det gynna arbetstagaren.
– När det saknas lagregler kan det mycket väl hända att arbetsgivaren tillskansar sig mycket mer eftersom de kan, eftersom de har den avtalspositionen.
Förslaget i delbetänkandet innebär alltså inte endast en förenkling av regelverket utan även en modernisering där flera av de äldre reglerna gallras ut. Syftet är att stimulera klarhet och tydlighet i upphovsrättsliga avtal men också att stimulera användningen av ensamrätter och motverka inlåsningseffekter.
Ifpi välkomnar betänkandet:
– Vi tycker att det är viktigt att samma lagar ska gälla i verkliga livet som på nätet, säger Lisa Cronstedt pressansvarig vid Ifpi.
Sveriges Författarförbunds ordförande Mats Söderlund är positiv till betänkandet, men efterlyser bättre möjligheter för upphovsmän och andra att ta sina rättigheter tillvara.
– De nya avtalslicensbestämmelserna kommer att kunna bli otroligt viktiga för att enkelt kunna ge allmänheten tillgång till upphovsrättsligt skyddat material. Om förslaget går igenom kan till exempel arbetet med att ge läsarna möjlighet att ta del av det litterära arvet genom digitala bibliotek sätta igång på allvar, säger Författarförbundets ordförande Mats Söderlund i en kommentar.
– En lag som inte är tvingande måste backas upp med en klart uttryckt förhandlingsrätt. Nu blir det bara en vädjan till de stora mediekonglomeraten att uppföra sig.
Text: Åsa Persson
asa.persson@dagensjuridik.se
