Det förväntas hända en hel del på Kriminalvårdens område det kommande året. Redan före sommaruppehållet väntas riksdagen fatta beslut om flera propositioner som kommer att påverka Kriminalvårdens verksamhet. Det är dels fråga om den nya fängelse- och häkteslagstiftningen som ska modernisera och ersätta den gällande lagen om kriminalvård i anstalt samt ändringar i brottsbalken som innebär skärpta straff för grova våldsbrott.
Elisabeth Lager, chef för Kriminalvårdens rättsenhet, berättar att moderniseringen framförallt är rent juridisk och teknisk då den innebär en helt annan struktur. Den nya fängelselagen har bland lyft in proportionalitetsprincipen samt bestämmelser om verkställighetsplan i lagtexten.
Den nuvarande lagen om kriminalvård i anstalt infördes år 1974 och är idag svåröverskådlig och besvärlig att tillämpa.
– Vi får äntligen en modern och lättillgänglig lagstiftning, säger Elisabeth Lager. Även om det inte är så stora ändringar i sak, är den nya lagen mycket tydligare och bättre strukturerad. Den blir på så sätt lättillgängligare för både personal och intagna.
En annan nyhet är att det föreslås bli möjligt att erbjuda intagna besök där en glasruta skiljer besökaren från den intagne, istället för att bevakas av Kriminalvårdens anställda. Glasrutan ska till exempel hindra besökaren från att lämna över narkotika eller andra otillåtna föremål till den intagne.
Hur ska Kriminalvården motverka återfall i brott?
– Bland annat genom att verkställighetsplanen tas in i själva lagstiftningen. Kriminalvården ska bland annat satsa mer på anpassad sysselsättning vilket ställer höga krav och mycket tryck på Kriminalvården, säger Elisabeth Lager.
Vad innebär det att den nya häkteslagen är utformad med fängelselagen som förebild?
– De nu gällande lagstiftningarna är uppbyggda på helt olika sätt. I de nya lagarna är de delar som finns i bägge uppbyggda på samma sätt. Är det en skillnad så är det för att det ska vara en skillnad, vilket ju underlättar både för Kriminalvården och de intagna, säger Elisabeth Lager på rättsenheten.
Den andra propositionen, Skärpta straff för allvarliga våldsbrott, innebär ändringar i brottsbalken som kommer att leda till längre strafftider vilket i sin tur kommer leda till ett ökat antal klienter för Kriminalvården.
Hur kommer Kriminalvården klara av en ökad belastning?
– Det är redan idag väldigt hög belastning på Kriminalvården och just nu finns inga planer på nya platser på anstalterna. Det finns idag inte ekonomi till nya projekt men vi hoppas innerligt att Kriminalvården tilldelas mer medel för att leva upp till målen.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
