I resningsärenden ställs orubblighetsprincipen och sanningsprincipen mot varandra. Å ena sidan ska en lagakraftvunnen dom stå fast, å andra sidan ska det som en säkerhetsventil vara möjligt att riva upp felaktiga domar.Sanningsprincipen anses väga tyngst i fall som rör resning till fördel för den tilltalade och vice versa.
Fredrik Wersäll, hovrättspresident vid Svea hovrätt och tidigare Riksåklagare, menar att det är viktigt att domar uppfattas som orubbliga:
– Det är oerhört viktigt att en dom inte ses som en preliminär bedömning, det vore farligt att se HD domar som enkla att riva upp. Risken finns då också att domare blir mindre noggranna, säger han.
Fredrik Wersäll satt med när Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, beviljades resning i december förra året. Han poängterar att fall där det finns grund för resning självklart ska beviljas.
– Ju svagare bevisning i en dom, desto mindre ny bevisning ska krävas.
Justitierådet Göran Lambertz håller med om att orubblighetsprincipen måste vara en utgångspunkt, men tycker att den fått för stort spelrum.
– Enligt min uppfattning är det inte något tvivel om det. Självklart är det viktigt att domar står fast och inte omprövas i ”onödan”. Men för mig är det självklart att det är viktigare att domar prövas om när det finns skäl att tro att de är felaktigt, säger han.
Göran Lambertz, som i sin tidigare roll som justitiekansler tog fram den kontroversiella rapporten Felaktigt dömda, menar att orubblighetsprincipen kan drabba oskyldiga.
– Det finns absolut en sådan risk. Om man ser till den förfärliga tragedin det innebär att bli oskyldigt dömd så är orubbligheten mindre viktig.
Vidare menar han att det är orimligt att använda orubblighetsprincipen som försvar mot att vidta åtgärder då det behövs.
– Vi bör ha en ordning där man kan utreda alla sådana fall där det kan ha blivit fel. Om det exempelvis finns ett vittne som har sett någonting annat så bör det utredas. Resurserna finns för att göra det, säger Göran Lambertz.
Högsta domstolens förra ordförande Johan Munck tycker liksom Lambertz att det är viktigare att en dom ändras än att orubblighetsprincipen ska stå fast.
– Självfallet är det viktigare att en felaktig dom rättas än att man håller på orubblighetsprincipen. Problemet är emellertid att man sällan vet att en dom är felaktig, säger han.
Att det finns en risk för att oskylda döms håller han med om.
– Visst finns den risken hos oss som i alla andra länder. Det krävs inte hundraprocentig bevisning i ett brottmål, så det är nog klart att det måste finnas en del oskyldiga som har dömts. Hur många och vilka det är vet dock ingen, säger han.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
